Nya hemmansägare och gamla bönder : En studie i fastighetsomsättningen under det industriella genombrottet i Edefors socken 1865-1905

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en bondebefolkning i Norrbotten vid tiden kring sågverksindustrin genombrott, då brytpunkten skedde mellan en agrar och industriell ekonomi. Det är ett ämne med många lager och med många möjliga vägar att följa, och jag har valt att lägga fokus på fastighetsägandet och klassperspektivet, av den anledningen att jag anser att dessa faktorer är pusselbitar för att förstå den för sin samtid så aktuella Norrlandsfrågan. En eskalerande fattigdom och ett växande proletariat associerades med att allt fler blev egendomslösa, och Norrlandsfrågan och Norrlandskommittén ämnade lösa problemet. De samhälleliga åtgärder som infördes avsåg att dämpa proletariseringen, men även att underlätta för skogsbolagen att erhålla den eftertraktade råvaran. I min uppsats har jag tagit mig an källmaterialet med en medvetenhet om de samhälleliga åtgärderna, och även om de olika förutsättningarna för mina undersökningsobjekt. Arbetet är en detaljstudie av utvalda byar i Edefors och Överluleå socknar i Norrbotten under det industriella genombrottet fram till den Norrländska förbudslagen 1906. Edefors socken har ett övervägande antal bolagsägda jordbruksfastigheter år 1905, vilket var anledningen att jag ansåg den passande för närmare studier. Uppsatsen är uppdelad i två delar, där den ena avser att undersöka fastighetsomsättningen i två byar med traditionella bondesläkter, inom vilka bönder har kluvit och avstyckat sina fastigheter till döttrar och söner. Den andra delen undersöker fyra stycken byar där bolagsägda jordbruksfastigheter dominerar från 1865-1905, men där alla byar visar på en förändring från1900-talets början, där nya hemmansägare träder in i skattelängderna och kyrkoarkiven. Metoden som jag har använt har gått ut på att kartlägga alla individer som förekommer i byarna under perioden för att fastlägga fastighetsstorlek, ägoförhållande, familjeband och socialtillhörighet. Syftet är till viss del tvådelat, men utgår från frågan om hur fastighetsomsättningen såg ut i en bolagsdominerad socken i Norrbotten, i skattebyar och bolagsbyar. Hypoteserna är utformade efter frågan om de olika samhällsåtgärderna för att stoppa proletariseringen syns i fastighetsomsättningen. Det framkommer i källmaterialet, som är kyrkoarkiven och skattelängderna att så är fallet, de från samhället förändrade förutsättningar för fastighetsklyvning och avstyckningar är synliga i detaljstudien. Även de nya bönderna i de bolagsdominerade byarna kan bekräfta hypotesen, eftersom de i alla fall utom ett inte hade sitt sociala urpsrung i bondeklassen. Klassresor förekom i alla de bolagsdominerade byarna men även i bondebyarna. Att möjligheten för obesuttna att göra en 4 klassresa med hjälp av samhällsåtgärder och förändringar i lagstiftningen styrks av min undersökning. Nyckelord: Norrlandsfrågan, bönder, hemmansägare, klassperspektiv