Barns olikheter i en skola för alla. Pedagogers syn på möjligheten att möta barns olikheter i förskoleklassen

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet är också att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrån sina förutsättningar och i synnerhet de barn som uppvisar svårigheter. De frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur ser pedagogerna på möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förväntningar och önskemål har pedagogerna på specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvärldsansatsen har använts för att fånga pedagogernas livsvärldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvärld utgör. I livsvärldsansatsen gäller att med en öppenhet studera fenomen. Det fenomen studien riktas mot är pedagogernas levda erfarenheter kring fenomenet barns olikheter i förskoleklassen utifrån tanken på en skola för alla.Metod: Metoden som använts är etnografiskt inspirerad. Under en veckas tid har fältstudier i den aktuella förskoleklassen bedrivits. För att få tillgång till pedagogernas livsvärldar användes deltagande observationer och halvstrukturerade intervjuer. Under fältstudierna gavs också tillfällen till naturliga samtal. Materialet har sedan tolkats hermeneutiskt. Resultat: Studien visar att pedagogernas livsvärldar i förskoleklassen präglas av organisationsförändringar som skapar en oro i det vardagliga arbetet kring barnen. Pedagogerna i studien upplever trots detta goda möjligheter att möta barns olikheter i förskoleklassen och ser dess organisation, det relationskapande arbete som pågår mellan pedagoger och barn samt leken som redskap för detta. De uttalar också betydelsen av gemensamma strategier och förhållningssätt i mötet med barns olikheter. Resultatet visar också att pedagogerna i studien uppfattar barn utvecklingspsykologiskt samt att de i mötet med barns olikheter utgår från en kombination av ett kompensatoriskt och kritiskt perspektiv. Studien påvisar även ett behov av specialpedagogiska insatser som skulle kunna leda till en utveckling av pedagogernas syn på barns olikheter samt av verksamheten i förskoleklassen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)