Möjligheter för hållbar rapsodling genom samodling med baljväxter

Sammanfattning: Raps är den tredje mest odlade grödan i Sverige, med många ändamål som gör den värdefull för mänskligt bruk. Samtidigt är raps en gröda som kräver mycket insatser i form av mineralkvävegödsel och pesticider. I höstraps är särskilt kvävehushållningen under våren ett problematiskt moment. Samodling med frostkänsliga baljväxter har de senare åren föreslagits som en lösning på denna problematik. Baljväxterna växer då tillsammans med rapsen under hösten och dör av frost under vintern. Följande vår växer rapsen som ensam gröda samtidigt som de döda baljväxterna mineraliserar kväve fram till skörd. I detta arbete undersöks översiktligt vilka möjligheter olika samodlingskombinationer av baljväxter har för en mer hållbar rapsodling. Litteraturstudien visade att det var komplicerat att uppnå en balans av konkurrens och facilitering mellan raps och baljväxter. Denna balans påverkades dessutom av odlingsfaktorer och interaktioner sinsemellan samodlingsarter. Samodling med baljväxter visade sig vara lämpligare än samodling med icke baljväxtarter utifrån rapsskörd och kväveinnehåll i rapsens ovanjordiska delar. Samodling med baljväxter som frös bort under vintern gav övervägande bättre resultat än när baljväxterna var närvarande under våren, eftersom baljväxterna då ofta hade en konkurrerande effekt på rapsen. Även i försök med frostkänsliga baljväxter som såddes in i en etablerad vitklövergröda var konkurrens en svårighet. Ur litteraturstudien framkom att det rådde delade meningar bland tillfrågade rapsodlare om användningen av frostkänsliga baljväxter. Många var av åsikten att metoden var lovande, samtidigt som deras främsta osäkerhet gentemot metoden var skördeminskning i förhållande till konventionellt jordbruk. Baljväxterna kan emellertid inte bidra med så mycket kväve att det är ett alternativ för att helt ersätta mineralkvävegödsel. Samodling med frostkänsliga baljväxter skulle ändå kunna vara ett sätt att öka avkastning och kväveinnehåll, antingen genom att ersätta en del av mineralkvävet med baljväxter eller genom att fortsätta med samma kvävegiva och öka skörden ytterligare med baljväxtsamodling. Skördeökning bör inte ses som främsta anledningen till samodling, det bör snarare ses som ett medel för att minska kvävegivan och hantera ogräs. Frågan om hur baljväxter interagerar med raps i samodling är relativt ny, och fler studier behövs för att eliminera potentiella riskfaktorer innan en tillämpning av odlingsteknikerna kan ske i praktiken.