Vilken betydelse har formativ bedömning i svenskundervisning?

Sammanfattning: Det finns många olika bedömningsformer i skolan. Bland de, finns den formativa och den summativa bedömningen. Denna kunskapsöversikt kommer att sammanställa och kritiskt granska befintlig kunskap om den formativa bedömningens funktion i svenskundervisning. Den frågeställning som kommer att besvaras är ”Vilken betydelse har formativ bedömning i svenskundervisning?”. Begrepp som feedback, kamratrespons, kamratbedömning och självbedömning kommer också att belysas och problematiseras. För att finna ett relevant underlag för min kunskapsöversikt, har en sökprocess i sökverktygen Libsearch, Libris och SwePub skett. Litteratursökningen inkluderar relevanta referentgranskande artiklar, doktorsavhandlingar och en rapport. Kunskapsöversiktens resultat visar att många forskare betonar vikten av att använda formativ bedömning i svenskundervisning då den har visat positiva effekter för både lärarens profession och elevers lärandesituation. Trots att de formativa bedömningarna hjälper lärare att stödja och forma elevers utvecklingsprocess, kan det finnas svårigheter med implementeringen av de formativa bedömningarna i svenskundervisning. Till exempel kan formativa bedömningar ta tid, behöva elevers motivation och kräva mycket dokumentation av läraren. Slutsatsen av kunskapsöversikten blir att trots de svårigheter som finns med implementeringen av den formativa bedömningen, främjas elevers lärande med hjälp av kamratfeedback, kamratbedömning och återkoppling. Det är dock viktigt att om lärare stödja elevers engagemang och motivation för att få formativa bedömningar att fungera i svenskundervisning. Till sist, finns det brister med min kunskapsöversikt i och med att i de texter jag hade valt, hade forskare enbart intervjuat lärare om vad de tyckte om formativ bedömning, men inte om vad eleverna själva tyckte om kamratfeedback, kamratbedömning och återkoppling. Därför kan kunskapsöversiktens resultat brista.