Prissättning i relation till föreningsskuld på bostadsrättsmarknaden

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Fastighetsvetenskap

Sammanfattning: En kraftig prisökning på Sveriges bostadsrättsmarknad tillsammans med hushållens ökade skuldsättning motiverar en studie som undersöker sambandet mellan bostadsrättspriser och bostadsrättsföreningars ekonomiska förhållanden. Hushållen köper en föreningsandel och därmed indirekt även in sig i bostadsrättsföreningens skuld. Skulden kan delas in i en kreditskuld och en teknisk skuld, vilken omfattar stundande standardförbättrande investeringar som föreningarna står inför. När en förening inte fonderat för att täcka investeringar uppstår en teknisk skuld, eftersom investeringarna ofta behöver lånefinansieras. Ökade finansiella kostnader påverkar månadsavgiften, vilket slutligen resulterar i ett lägre bostadsrättsvärde. Ekonomiska konsekvenser sker med en fördröjning och belastar framtida ägare samtidigt som föreningsstyrelsers ansvarsplikt är begränsad och endast gäller under en bestämd tidsperiod. Studien undersöker konsumenters erlagda betalning i förhållande till bostadsrättsföreningars ekonomiska skick, vilket är högst aktuellt i dagens upphettade bostadsmarknad. I linje med syftet ställs hypoteser upp med ändamålet att påvisa att konsumenter förbiser viktiga aspekter vid bostadsrättsköp med avseende på ekonomiskt skick vilket ger sig uttryckt i ett otillräckligt avdrag på pris. Med hjälp av föreningsdata och transaktionsdata över Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala utförs regressionsanalyser genom metoderna OLS och SUR. För att kvantifiera teknisk skuld definieras två olika mått i syfte att förklara dess påverkan på pris. Föreningars kreditskuld och tekniska skuld ger enligt resultatet marginell påverkan på pris, vilket implicerar att konsumenter inte anser faktorerna som särskilt värdepåverkande. Konsumenter på bostadsrättsmarknaden uppvisar bristande finansiellt agerande genom att inte göra avkall på pris i förhållande till bostadsrättsföreningars ekonomiska skick. Flera förklaringar kan ligga bakom resultatet, vilket dels beror på konsumentens informationsbrist och dels på informationsasymmetri som uppstår mellan konsumenter och bostadsrättsföreningar. De som har bäst förutsättning att bedöma en bostadsrätts faktiska värde med avseende på fastighetens tekniska skick är föreningsmedlemmarna. Informationsasymmetrin i fråga uppstår när säljaren och köparen har olika förutsättningar att ansamla värdebärande information om samma objekt. Detta gör att tekniskt skick inte speglas i bostadsrätters pris. Hög omsättningshastighet av bostadsrätter i samtliga studerade marknader talar för att boendeformen behandlas som en handelsvara och inte en andel av föreningens gemensamma förpliktelser.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)