Hälsa i skolämnet Idrott och hälsa enligt elever och lärare i årskurs 9

Sammanfattning: Detta arbete fokuserar på hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur elever och lärare i årskurs 9 uppfattar det hälsorelaterade innehållet i skolämnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lärarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua två lärare och 17 elever i årskurs 9 på två olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen är Aaron Antonovskys teori om hälsoutveckling: känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori är ett sätt att förklara vad som påverkar och utvecklar hälsa hos en individ. Han menar vidare att en individ upplever en känsla av sammanhang och kan utveckla sin hälsa när hon begriper, hanterar och ser sin omgivning som meningsfull. En analysmodell har tagits fram för att belysa denna teori i undersökningen. Tolkningen av materialet sker med ett hermeneutiskt angreppssätt på så sätt att jag ständigt fördjupar mig och finner nya dimensioner i intervjuerna. Resultatet för undersökningen visar att det hälsorelaterade innehållet i undervisningen i skolämnet Idrott och hälsa främst består av kunskap om kost, motion och ergonomi. Detta undervisas i störst utsträckning med teoretiska lektioner, men som delvis integreras i den praktiska verksamheten. Slutsatserna från undersökningen visar att den hälsorelaterade undervisningen främst utgår från att se hälsa ur ett fysiskt perspektiv; att elevernas kunskap om hälsa varierar stort från elev till elev; samt att lärarna, till skillnad från eleverna, i större utsträckning uppfattar att hälsa undervisas oftare och mer integrerat i den praktiska verksamheten. Resultatet för undersökningen är inte representativt för andra lärare och elever än de som deltagit i undersökningen. Resultatet är även påverkat av mig som forskare, genom att jag med min förförståelse och närhet till undersökningsområdet präglar allt från frågeställningar, intervjufrågor, tolkning, analys och resultat.