Revisorns och uppdragsgivarens dilemma vid rådgivning och revidering av ett och samma bolag

Detta är en Kandidat-uppsats från Företagsekonomiska institutionen

Författare: Ella Maunganidze; [2006]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Valet av problemområdet bygger på det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste åren allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rådgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken är stor att revisorn förlorar sin oberoende ställning genom konsultverksamheten. Risken uppstår då det blir svårt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnära konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svårare att urskilja. Problemet har uppmärksammats efter redovisningsskandalerna i USA. Dessa skandaler har lett till att förtroende för revisorerna har skadats. Jag ville med denna uppsats ta reda på vad revisorer vid små och stora revisionsbyråer anser om tillämpningen av analysmodellen för prövning av revisors opartiskhet och självständighet samt om det finns några problem i dag. I det första skedet av uppsatsarbetet var vi tre uppsatsförfattare men på grund av olyckliga omständigheter jag fick avsluta uppsatsen på egen hand. Materialet i uppsatsens början har vi samlat tillsammans. Jag fick skriva avslutning på egen hand vilket ledde till att jag fick skriva om uppsatsen. Jag använde mig av gruppens empiriska resultat i mitt arbete men gör en egen analys av insamlat material. Jag har använt mig av det positivistiska synsättet som utgångspunkt, då jag samlat in befintlig teori inom området. För att öka förståelse av den oberoendeproblematik genomförde vi intervjuer för att få svar på frågan om revisorns dilemma vid rådgivning och revidering på tio revisionsbyråer. De tio revisionsbyråerna är verksamma i Stockholmsområdet. Syftet med detta urval var att utreda om det finns skiljaktigheter i revisorernas svar när det avser stora som såväl som små byråer. Efter genomförda intervjuer kunde vi klart se att det inte fanns några skiljaktigheter mellan de små och stora byråerna med avseende på analysmodellens tillämpning samt bedömning av oberoendet. I den teoretiska referensramen återges vad som avses med revision, de krav som finns på att en revisor skall utföra sin uppgift och de tjänster som revisorer erbjuder till sina kunder. Detta avsnitt tar även upp de branschorganisationer som styr revision samt Analysmodellen. Analysmodellen anses vara ett viktig redskap som skall tillämpas innan ett uppdrag utföras. I Analysmodellen skriver jag om de hot som kan sätta revisorns oberoende ur spel. Dessa är hot mot egenintresse, vänskap och skrämsel. Dessa relationer hotar revisorns yrkesmässiga objektivitet något som är viktigt i dennes yrkesutövande. Omfattningen av revisorernas fristående rådgivning bestäms av praxis och av förhållandet i det enskilda fallet, genom den s.k. analysmodellen. Analysmodellen är lagstadgad och syftar till att försöka säkra oberoendet. Lagen trädde i kraft 1 januari, 2002. I lagen ingår en tydlig definition av vad som innefattas av revisionsverksamhet. De intervjuade revisorerna tyckte att lagstiftningen är lätt att förstå. De svarade att deras arbetssätt var mer strukturerat som ett resultat av modellens införande i lagen. Dokumentationskravet som har blivit mer tydligt med lagen anses vara den viktigaste skillnaden i och med att analysmodellen blivit lagstadgad. Revisorerna nämner också att fokus på oberoende har ökat. Revisorerna tänker till innan de åtar sig uppdrag som de tidigare inte haft möjlighet att ta. Detta till största del anses bero på tillämpningen av analysmodellen före samt under arbetets gång. I analysen har jag gjort en granskning av revisorernas svar på undersökningsfrågorna utifrån Analysmodellens uppbyggnad. Jag har kopplat samman det empiriska material som vi fann under våra intervjuer med respondenterna, tillsammans med den teori jag använt mig av i forskningsarbetet samt egna erfarenheter. Detta leder till att jag fick en djupare insikt i vad de tillfrågade revisorerna har för syn rörande oberoendet. Slutsatsen som jag drar utifrån studien är att analysmodellen anses vara ett hjälpmedel innan man åtar sig ett uppdrag. Revisionsbyråer har avyttrat sina managementavdelningar. De konsultationsuppdrag som åtas har ett naturligt samband med revision. Nu riktats mer fokus mot revisorernas relationer gentemot uppdragsgivaren samt om de är riskavers. Jag anser att tillämpningen av analysmodellen underlätta för revisor att göra en egen bedömning om det förekomma opartiskhet inför ett nytt uppdrag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)