Utbytesprognoser av rotstående skog : en studie av ett datasystem för apteringssimulering samt prov att generera prognoser för tillämpning i produktionsplanering vid skogsförvaltning och sågverk

Sammanfattning: Inom den svenska sågverksindustrin pågår idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav på sågverkens förhandsinformation om råvarans beskaffenhet, med avseende på tirorets fördelning i diameter, längd och kvalitet. Ett sätt att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning på indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR, användes vid apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstående skog. Optimeringsalgoritmen i systemet är en variant på dynamisk programmering där beräkningsrutinen är en värdeoptimering som maximerar värdet i kronor. Dataunderlaget kommer från SCA Forest and Timber AB, som har initierat och finansierat detta arbete. Materialet omfattar fyra talldominerade bestånd från Norrbotten och tre grandominerade bestånd från Medelpad. I studien gjordes ett antal konsekvensberäkningar för ett antal parametrar som styr optimeringen. Ett antal prognoser genererades där omfattningen på data som beskriver bestånden varierades. Dessa prognoser jämfördes sedan mot inmätt resultat vid industri. Beståndets diameterfördelning är av central betydelse för resultatet, och bör baseras på ett inventerat material. Användandet av beståndsmedelvärden gav en kraftig underskattning av antalet stammar i de klenaste och grövsta diameterklassema. Vid valet av att använda Brandels eller Näslunds volymfunktioner för enskilda träd gav Brandels funktioner något mindre avvikelser vid jämförarrdet mellan utbytesprognos och inmätt resultat. I systemet kan man simulera skador och röta. Man anger andelen skadade och rötade stammar. För både skada och röta, övergår andelen timmer till massa linjärt, vid en stigande frekvens av antalet skadade och rötade stammar. För skador var övergången 0,9 procentenheter för var tionde procentenhet som skadefrekvensen ökades. För röta var övergången 2 procentenheter för var tionde procentenhet som frekvensen för antalet rötade stammar ökades. Då omfattningen på indata som beskriver bestånden varierades, gav resultaten generellt att ju mer omfattande indata är desto bättre blir prognosen. Det mest omfattande indata hade uppgifter om provträdens diameter, höjd, krongränshöjd och höjden för övre gränsen för kvalitet 3. Största avvikelserna mellan prognos och inmätt resultat erhölls då bestånds­ medelvärden användes. Studien visar att det är möjligt att skapa prognoser med godtagbara resultat, men det krävs fortsatta studier med ett större dataunderlag för att kunna säkerställa parametramas inverkan och för kalibrering av systemet.