Grundläggande högskolebehörighet i yrkesprogram?

Sammanfattning: Ämnesområdet för studien är grundläggande högskolebehörighet, även benämnt i arbetet som behörighet. Ett aktuellt lagförslag om införande av obligatorisk behörighet på yrkesprogrammen, grundar sig i problematik av minskade ansökningar till yrkesprogram och brist på arbetskraft inom vissa yrkesbranscher. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever på yrkesprogram, som valt samt inte valt att komplettera med grundläggande högskolebehörighet, ser på behörigheten samt vad de tror att den kan ha för betydelse för vidare studier och på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är följande: Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett individperspektiv? Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett samhällsperspektiv?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer med åtta informanter. Studiens analys har tagit utgångspunkt i karriärutvecklingsteorin Social Cognitive Career Theory, även benämnt SCCT. Teorins tre huvudmekanismer som ligger grund för analyskapitlet är följande: självförmåga, förväntat resultat samt personliga mål. Analysen har även stöd av SCCT:s tre modeller: intressemodellen, valmodellen och prestationsmodellen. Resultatet visar att informanterna ser betydelse av behörigheten i framförallt positiv bemärkelse. Det nämns även svårigheter som huvudsakligen kretsar kring informanternas kapacitet. Grundläggande högskolebehörighet har störst betydelse för informanternas karriärutveckling då det krävs för att komma vidare mot högskolestudier efter gymnasiet.