Ljudmiljö i förskola; en del av barns intersubjektiva livsvärld : -

Sammanfattning: Ljud har förmågan att påverka människor. I skräckfilmer används ljud exempelvis för att öka den emotionella spänningen hos tittaren. På vilket sätt som ett specifikt ljud påverkar en specifik individ är dock svårt att undersöka, delvis på grund av den subjektivitet som finns bakom varje individs tolkning av ett specifikt ljud. Ett och samma ljud påverkar inte nödvändigtvis två individer på samma sätt. En individs förväntningar och associationer, i relation till ljud av särskild karaktär, spelar roll i hur individen kommer uppleva det särskilt karakteristiska ljudet. Begreppet oljud hjälper en individ att göra en första indelning, eller kategorisering, av ett ljuds karaktär. Huruvida ett ljud faller under oljudskategorin eller inte är en subjektivt aspekt för respektive individ, men ljudet tenderar att vara av en särskild karaktär och påverka individen negativt. Trycket på ljudet kan exempelvis fysiskt skada individens hörselorgan, varpå individen reagerar med att klassificera det specifika ljudet som oljud.  I förskolan förekommer mycket ljud. Syftet med föreliggande studie är att undersökaförskolans miljö i relation till ljud, hädanefter benämnt ljudmiljö, och undersöka hur individerna i den här miljön, barn och pedagoger, subjektivt upplever ljudmiljön genom att ta del av deras beskrivningar av respektive upplevelser. Ljudmiljön påverkan och präglar barns livsvärld. Samtliga barn på en och samma avdelning i en förskolan är med och upplever samma ljudmiljö, men livsvärlden är, detta till trots, unik för respektive barn. Genom att hitta gemensamma nämnare ibarnens beskrivningar om sina upplevelser kan man dock argumentera för att det finns aspekter av barns livsvärld i relation till ljudmiljö som är intersubjektiv. Den fenomenologiska forskaren vänder sig mot objekt och ting, samt subjekts uppfattning av respektive objekt och ting. En annan benämning för ett objekt eller ting är fenomen. Att utveckla förståelse för hur en individ uppfattar ett fenomen ligger i den fenomenologiska forskarens huvudsakliga fokus. Forskaren grundar sin nyfikenhet kring subjektens upplevelse av fenomen i sina förutfattade meningar, samtidigt som dessa måste läggas åt sidan för att validera forskningens resultat. Föreliggande studie ämnar synliggöra hur barn som subjekt och individuppfattar ljudmiljö som objekt och fenomen. Barnens beskrivningar är grundande för deras uppfattning och upplevelse. Utifrån deras beskrivningar finns där förhoppning att kunna hitta gemensamma nämnare som kan synliggöra den intersubjektiva aspekten av ljudmiljön. Forskarna bakom föreliggande studie ansvarar för legitimiteten i barnens beskrivningar och diskuterar samt kritiserar såväl vår egen metod som våra slutsatser.