Uppsala nya konstmuseum

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Arkitektur

Sammanfattning: På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen öka På marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet. Lanterninerna skapar sitt- och vilomöjligheter, sällskapsytor, avskilda vrår och ett landskapatt upptäcka för de minsta. De största lanterninerna bildar trappor att sitta i och några andra bildar bänkar. En öppen yta i mitten av tomten skapar utrymme för mindre uppträdanden, samlingar och allmänt solbadande. Verksamheterna i Katalin har möjlighet att ställa uppbord och använda sig av bänkarna för uteservering. Lanterninera lämnar plats för en gång- och cykelväg som skär diagonalt över tomten och skapar ett flöde från Vaksala torg med konserthuset och resecentrum in mot stadskärnan. Entrén vrider sig mot den södra delen av tomten och en mur runt entrén skapar tydlighet. En bred trappa bjuder ner besökaren till museet. När man kommer ner i entrén ligger där en nedsänkt innergård som tar ner grönskan och kopplar landskapet ner till museet. Runt gården lägger sig olika funktioner som receptionen, kafét och shopen. Även kontoret för personalen och konstpedagogiken lägger sig runt gården och kopplar till entrén. Bakom receptionen ligger toaletterna och garderoben som leder vidare till hörsalen.  Förbi receptionen börjar utställningslokalerna. En bred trappa skapar en entré och uppdelning från de publika ytorna. Utställningsrummen är upplysta med ett spritt ljus tack vare lanterninerna, som tar in det naturliga dagsljuset och sprider det med sina sluttande ytor. Det naturliga dagsljuset skapar ett föränderligt ljus i utställningslokalerna och besökaren kan upptäcka nya saker i de utställda föremålen tack vare ljuset. Ett atrium sträcker sig ner i den stora utställningssalen och skapar rymd och höjd för utställningarna och låter ljuset flöda ner i rummet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)