Undervisning "ett nytt ord på någonting vi redan har gjort", eller? : En ramfaktorteoretisk studie gällande undervisning i förskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle; Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Sammanfattning: Första juli 2019 träder en ny läroplan för förskolan i kraft där undervisningen är ett av de begrepp som tillkommit. Begreppet undervisning bidrar till ett ökat krav på pedagoger och blir därmed relevant att undersöka och koppla till förskollärarna, då det är de som ska ansvara för undervisningen och att den bedrivs. Syftet med studien var att undersöka förskollärares attityder till undervisning och vilka faktorer förskollärare uppfattar som betydelsefulla för deras möjlighet att bedriva undervisning i förskolan. Samt att ta del av om de uppfattade faktorerna ger möjlighet, eller inte ger möjlighet, att bedriva undervisning i förskolan. Forskningsfrågorna som besvarats är: Vilka attityder framkommer i förskollärares tal om undervisning i förskolan? Vilka uppfattade faktorer är betydelsefulla för förskollärares möjlighet att bedriva undervisning i förskolan? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var läroplansteori med en ramfaktorteoretisk inriktning med inre- och yttre ramar som analysbegrepp. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade-intervjuer med sex förskollärare. Resultatet visade attförskollärare har olika attityder gällande undervisning i förskolan. Det framkommer en attityd gällande att undervisning i förskolan behöver vara planerat med ett medvetet innehåll och syfte. Den andra attityden som framkom var att förskollärarna ansåg att undervisning är något som sker under hela dagen och kan uppstå även i spontana situationer. Resultatet visade även att kategorierna för ramfaktorer mynnade ut i ett flertal andra faktorer som förskollärare uppfattade gav möjlighet, eller inte gav möjlighet för undervisning i förskolan. Studiens slutsats blev att undervisning i förskolan uppfattas på olika sätt av förskollärare då undervisning som begrepp ej är definierat på en konstitutionell nivå, mer än att det är en målstyrd process. Denna svaga definition av vad undervisning i förskolan innebär medför lokala olikheter inom den förskolepedagogiska verksamheten, vilket kan påverka vilka faktorer som anses avgörande för förskollärarnas möjlighet att bedriva undervisning i förskolan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)