Skuldsanering - ur ett skatterättsligt perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Skuldsaneringsinstitutet kom till för att hjälpa överskuldsatta människor att lösa sina ekonomiska problem när det till synes inte fanns någon annan utväg. Den första svenska skuldsaneringslagen tillkom år 1994 för att möta de behov som bankkrisen under början av 1990-talet hade skapat. Efter det har skuldsaneringsförfarandet utvecklats och förenklats, och förra året kom den tredje versionen av skuldsaneringslagen. Behovet av skuldsanering är stort och blir större för var år som går. Uppsatsen belyser de fall när gäldenären som ansöker om skuldsanering har, eller kommer att få, skatteskulder. Och hur detta påverkar bedömningen av huruvida hen är kvalificerat insolvent eller inte, samt om det är skäligt att hen beviljas skuldsanering. Den behandlar även rättsfall som berör tre olika potentiella avslagsgrunder när det kommer till bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering, och dessa är skönstaxering, ställföreträdaransvar enligt skatteförfarandelagen och illojalt beteende. I analyskapitlet förs en diskussion utifrån den problematik som uppkommer särskilt för skatteskulder och de rättsfall som har redogjorts för inom respektive område. Det framkommer att skatteskulder på grund av sina särskilda preskriptionsregler kan påverka huruvida en gäldenär som ansöker om skuldsanering anses vara kvalificerat insolvent. Att skatteskulders uppkomsttidpunkt och Skatteverkets kvittningsrätt kan ställa till bekymmer om den inträffar efter ett beslut om inledande av skuldsanering men innan det slutgiltiga beslutet har vunnit laga kraft. Slutlig skatt och latenta skatteskulder kan dessutom i värsta fall kan leda till att en skuldsanering upphävs. När vi kommer till huruvida det är skäligt att bevilja skuldsanering så ser rättsväsendet inte med blida ögon på skatteskulder som har uppkommit genom skönstaxering, ställföreträdaransvar eller illojalt beteende. Vid skönstaxering krävs det nästan alltid att gäldenären först ordnar upp sina mellanhavanden med Skatteverket, medan det vid ställföreträdaransvar och illojalt beteende bör ha gått en ansenlig tid från det att skulderna uppstod till dess skuldsanering kan bli aktuellt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)