Behandling av män som brukar våld mot kvinnor i nära relationer. - En kvalitativ studie utifrån behandlarnas perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Syfte: Vårt syfte med studien har varit att studera olika behandlingsmetoder för män i olika sociala verksamheter i Göteborg. Dessa verksamheter använder sig av behandlingsprogrammen ATV, Alternativ til vold, och IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer.Frågeställningar: - Vad har behandlarna för förklaringsmodeller till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer?- Hur beskrivs och hur påverkar de aktuella behandlingsmetoderna männen utifrån behandlarnas perspektiv?- Vad anser behandlarna att det finns för möjligheter respektive svårigheter med behandlingen?Teorianknytning: Resultatet har analyserats med hjälp av följande teorier; den ekologiska förklaringsmodellen, anknytningsteori, social inlärningsteori, generell systemteori, kommunikationsteori och teori om genus-/maktrelationer.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hjälp utav en halvstrukturerad intervjuguide. Metoden anser vi är bäst lämpad för vår studie då den hjälper oss att fånga upp informanternas, det vill säga behandlarnas erfarenheter och kunskaper kring syftet med vår studie. Resultat: Samtliga informanter utgår från den ekologiska förklaringsmodellen, det vill säga att de ser orsaker till våldet utifrån olika nivåer alltifrån strukturer på samhälls- och genusnivå till förklaringar som har med faktorer under uppväxten att göra. Dock märkte vi att det senare, det vill säga det psykodynamiska perspektivet var dominerande. Det framkom också att Frivårdens program har tagit ett avsteg från vissa förklaringsmodeller som informanterna däremot ansåg vara betydelsefulla. Alla verksamheter använde sig mestadels av gruppbehandling som arbetsmetod. Denna gruppmetod bidrog till att männen som deltar i behandlingen både kan spegla sig, konfrontera varandra och stötta varandra på ett annat sätt än vad behandlarna själva kunde göra för att de skulle få insikter och bli mer ansvarstagande för sitt våld. Informanterna från Frivården betonade även vikten av ett bra samarbete mellan programledarna speciellt då en av dem kunde vara en kvinna. Behandlarna framhävde också vikten av positiv feedback mellan gruppdeltagarna och mellan gruppledare och gruppdeltagare. Samtliga verksamheter använde sig av manualer i sin metod och i dessa ingår olika teman. En tydlig skillnad mellan de två olika metoderna var att IDAP upplevdes enligt informanterna som inte helt anpassad till svenska förhållanden. Behandlarna upplevde även att för kort tid var avsatt för en del teman. Behandlingen bidrar enligt informanterna till att männen reflekterar mer över sig själva samt får en insikt i deras problematik. När det talas om motivation finns denna från början hos männen till en viss del men ökas successivt under behandlingens gång.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)