Kunskap och Skolans identitet i Sverige

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö högskola/Lärarutbildningen (LUT)

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde. Jag har också studerat hur progressivismen stegvis har påverkat Sveriges skolpolitik och pedagogik. Vad som kan ses som negativa konsekvenser av progressivismen är att kunskapens innehåll och värde inte är så klart och positivt. Om kunskap inte betraktas som värdefull i sig, ses inte heller lärare och skola som något av större eller principiellt värde. Eftersom kunskap i första hand betraktas som instrument, blir följden att även lärare och skola betraktas som redskap.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)