Ledtidsförkortningar i adjustaget vid SSAB Tunnplåt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Sammanfattning: I dagens allt mer globaliserade industrivärld med allt hårdare konkurrens
gäller det för företag att hitta sätt med vilka de kan locka kunderna att
handla av just dem. För SSAB Tunnplåt som nischat sig inom höghållfasta
stålsorter finns kunder inom högteknologiska industrier vilka ofta är i
framkant vad gäller effektiv produktion. Ett exempel är fordonsindustrierna
där begrepp som Just In Time och Just in Sequence är vanliga, dessa
produktionssätt ställer höga krav vad gäller leveranssäkerhet hos sina
leverantörer vilket SSAB Tunnplåt måste kunna leva upp till.

Adjustaget är det avslutande produktionsavsnittet för SSAB:s stålverk i
Luleå. Hit anländer 2,1 miljoner ton stål årligen där de
kvalitetskontrolleras och eventuellt efterbehandlas för att sedan lastas på
tåg för vidare transport ned till Borlänge där SSAB Tunnplåt har sitt
valsverk. Verksamheten pågår dygnet runt, året om. I dagsläget är
adjustaget en trång sektor i produktionen vad gäller leveransförseningar.
Enligt nuvarande bestämmelser får produkterna max ligga 5 dygn i adjustaget
innan de ska vara lastade på tåg och på väg ned till Borlänge.
Undersökningar som är gjorda visar dock på att tiden i adjustaget varierar
mellan 10 timmar och 6 månader.

Detta examensarbete syftar därför till att karlägga, identifiera problem,
hitta lösningar och implementera dessa i syfte att minska ledtiden utan att
göra större investeringar. För att uppfylla delmålen kartlades flödet i
adjustaget vilket legat till grund för en nulägesbeskrivning. Efter detta
analyserades nuläget mer djupgående varav 4 huvudsakliga problemområden
föll ut:

• underutvecklat datorstöd (PROST)

• avsaknad av driftlogg i adjustaget

• brist på dokumenterade gemensamma rutiner

• huvarna är inte optimalt utformade och placerade

Lösningsförslagen som föreslagits är att låta programmera om en del av de
PROST funktioner som används ute i adjustaget, låta tillverka en driftlogg,
arbeta fram klara arbetsrutiner samt att göra försök med en mobil huv för
att öka kapaciteten utan att minska flexibiliteten.
Efter att förslagen godkänts startade arbetet med att programmera PROST och
driftlogg, omarbeta arbetsrutiner och låta tillverka en mobil huv. Därefter
testades förändringarna ute i verksamheten.

Under den 3 veckor långa tiden som författarna kunnat utvärdera resultaten
av förändringarna i PROST och införandet av driftloggen har endast rönt
positiva aspekter. Dokumentationen av arbetsrutinerna har hunnit reviderats
och skrivits in i arbetsplatshandboken. Försöken med den mobila huven
visade att den utan problem kan tillämpas i verksamheten med samma resultat
som dagens positionsfasta huvar.

Det är viktigt att arbetet med att förbättra verksamheten blir en
kontinuerlig del utav vardagen. Potentialen för att utveckla flödet i
adjustaget ytterligare är mycket stor. Författarna lämnar efter sig en del
vidare rekommendationer vilka kan ses i kapitel 9.

Rekommendationerna och lösningsförslagen baseras på analysen och en
litteraturstudie inom produktionslogistik och har till största del tagits
fram med teorier ur Theory Of Constraints . Stor del av arbetstiden har
tillbringats ute i verksamheten för att göra observationer och intervjuer.
De lösningar som tagits fram syftar till att minska de 4 huvudsakliga
problemområdena har även synergier som lägre kostnader och slutligen en
ökning av SSAB Tunnplåts leveransprecision.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE UPPSATSEN I FULLTEXT. (PDF-format)