Traditionsförmedling inom Sikhismen i Diasporisk Kontext

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att beskriva en sikhisk grupps strävan att tradera sin religion och kultur i endiasporisk kontext med inriktning mot hur detta sker med avseende på barn och ungdomar. Frågeställningen ärformulerad i två huvudfrågor: Hur framställer några sikher i diasporan strategier för sikhisk traditionsförmedlingsärskilt i relation till barn och ungdomar i en sikhisk religiös sammanslutning, och Hur försöker den sikhiskagruppen samspela med den nya omgivningen? Studien är genomförd ur ett etnografiskt perspektiv meddeltagande observationer och etnografiska intervjuer som metod. Materialet består av nio intervjuer medsammanlagt sju informanter och av egna observationsanteckningar. Resultatet redovisas under åtta tematiskarubriker och visar att sikherna främst använder sig av sitt tempel, Gurdwaran som medel förtraditionsförmedling. Den fungerar som ett kulturcentrum för den sikhiska gruppen. Vidare fungerar hemmetsom ett centrum för traditionsförmedling, men även de sikhiska ungdomarnas eget sökande efter sina rötter ochsin identitet skapar en viss traditionsförmedling mellan medier och ungdomarna. Ytterligare kan man säga attsikherna lägger stor vikt vi att snabbt anpassa sig till de nya omständigheterna och kommer på så sätt fort in i detsvenska samhället. Man samverkar med skolan och tillåter sina barn att gifta sig med svenskar oavsett religion,även om de äldre helt ser att man gifter sig med någon från Punjab. Studiens bidrar till en ökad förståelse för enminoritet i Sverige och hur traditioner förmedlas inom i sikhisk grupp med avseende mot barn och ungdom,såsom LPO94 uttrycker, så skall skolan ”utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet”.