”Varför är du alltid sist ut ur omklädningsrummet?” : En kvantitativ studie kring psykisk välbefinnande och tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven inom ungdomsfotbollen

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet.