Revisorns oberoende : Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att stärka oberoendet?

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för ekonomi och företagande; Södertörns högskola/Institutionen för ekonomi och företagande

Författare: Youssef Echelhi; Aryan Khaffaf; [2010]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Revisorernas arbete har under de senaste åren blivit alltmer ifrågasatt där deras oberoende varit ett hett diskussionsämne. De senaste årens företagsskandaler runt om i världen, där revisionsbyråerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrågasättandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stärka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillämpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och självständighet. Den nya lagen omfattar en så kallad analysmodell, en självgranskande modell där revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och självständighet. Beroende på vilka omständigheter som föreligger ska revisorn antingen acceptera eller avsäga sig uppdraget.

Vi undersöker om analysmodellen är ett bra verktyg för att stärka revisorernas oberoende och öka deras förtroende gentemot klienterna. Avgränsningar görs till att främst studera kvalificerade revisorers uppfattningar om oberoende, analysmodellen och förtroende. Vi använder oss utav en kvalitativ metod där vi intevjuar två revisorer från en större och en mindre revisionsbyrå. Öhrlings PricewaterhouseCoopers respektive Skeppargatans revision är de två byråerna som är med i vår undersökning.

Utivfrån vår undersökning kan vi konstatera att revisorerna har lite blandade åsikter om revisorns oberoende. Det svåraste verkar vara att bevisa oberoendet för de externa intressenter som har nytta av revisionen. Ett införande av analysmodell är inte den optimala lösningen för att effektivt stärka revisorernas opartiskhet och självständighet för att därmed skapa ett högre förtroende. Revisorn som individ påverkar väldigt mycket huruvida om allmänheten har ett förtroende för denne eller inte, då karaktärsfrågan spelar en större roll. Även vilken byrå man respresenterar har en viss påverkan på förtroendet, en revisionsbyrå som är mer känd än en annan kan ha ett bättre rykte och blir därmed mer trovärdig än en mindre känd byrå.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)