Säkerhetsarbete på svenska byggarbetsplatser med utstationerad arbetskraft

Sammanfattning: Trots ett stort fokus på säkerheten inom Sveriges byggföretag, är det tre gånger så stor risk att råka ut för en allvarlig olycka på en byggarbetsplats jämfört med andra branscher. Att hyra in utstationerad arbetskraft är idag vanligt i byggbranschen och visar inte någon tendens till att avta. De största utmaningarna på en arbetsplats med utstationerad arbetskraft är kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader, enligt tidigare studier. Studiens syfte är därför att undersöka hur dessa utmaningar påverkar byggarbetsplatsens säkerhet. Vad för metoder som används för att övervinna dessa, vilka brister som finns i metoderna och vilka förbättringsmöjligheter det finns för säkerhetsarbetet med utstationerad arbetskraft.  I studien har en kvalitativ metod använts, där semistrukturerade intervjuer med arbetsledningen på Skanska har utförts. Genom en tematisk analys har följande frågeställningar besvarats 1. Hur påverkas säkerheten på en byggarbetsplats på grund av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader vid utstationerad arbetskraft; 2. Vilka metoder använder sig ledningen av på plats för att säkerställa att ett säkert arbete utförs vid utstationerad arbetskraft, och vilka brister finns det i metoderna; 3. Vilka förbättringsmöjligheter finns det för säkerhetsarbetet vid utstationerad arbetskraft.  Resultatet från intervjuerna och den insamlade teorin analyserades och genererade i fyra teman: 1. Språkkunskaper och kommunikationsvägar ställer till med problem; 2. Kulturella skillnader och hierarkiska nivåer påverkar säkerhetsarbetet; 3. Standardiserade metoder anses som bäst lämpliga; 4. Långsiktiga lösningar hade förbättrat säkerhetsarbetet.  Kommunikationssvårigheter påverkar säkerheten negativt. Det är främst språkbristen hos den utstationerade arbetskraften som det grundar sig i. Språkbristen leder till att det kan uppstå missförstånd som försämrar säkerheten på byggarbetsplatsen. De kulturella skillnaderna påverkar däremot säkerheten både positivt och negativt. Den utstationerade arbetskraften gör oftast exakt det som de blivit tillsagda att göra, vilket medför att de följer de säkerhetsregler och krav som finns på byggarbetsplatsen. Men de tar däremot inga egna initiativ eller säger ifrån, gällande om ett moment inte kan utföras riskfritt, vilket påverkar säkerheten negativt. På grund av olika risktänkt och med ett fokus på att producera hos den utstationerade arbetskraften, påverkas också säkerheten negativt. Man vill ha kvar de positiva påverkningarna på säkerheten, men vill hitta lösningar för att kringgå de negativa påverkningarna på säkerheten. Metoderna som bäst lämpar sig är de standardiserade metoderna, dessa i sig är inte bristfälliga, men kan behöva tillämpas beroende på arbetskraft. Att arbeta bort kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader som påverkas säkerheten negativt leder till ett bättre säkerhetsarbete. Förbättringen för säkerhetsarbetet anses vara möjlig genom ett långsiktigt samarbete med den utstationerade arbetskraften. Studien belyser flera möjliga metoder för att underlätta utmaningarna som uppstår med utstationerad arbetskraft, men även områden som kräver vidare forskning.