Är likadelningsprincipen likställd med jämställdhet? - En studie av likadelningsprincipens ändamålsenlighet ur ett jämställdhetsperspektiv

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att studera hur likadelningsprincipen och dess modifikationer utformats och samspelar utifrån den jämställdhetssträvan som uttalats i äktenskapsbalkens förarbeten. Syftet med uppsatsen är därutöver att analysera huruvida denna utformning är ändamålsenlig, dels med beaktande av de samhällsförändringar som skett sedan äktenskapsbalken inrättades och dels med beaktande av de alternativa egendomssystem som presenterats i äktenskapsbalkens förarbeten och diskuterats i den juridiska litteraturen. Utgångspunkten för den ekonomiska fördelningen i samband med äktenskapsskillnad är likadelning av makarnas sammanlagda giftorättsgods i enlighet med den så kallade likadelningsprincipen, 11 kap. 3 § ÄktB. Utgångspunkten är vidare att all makars egendom utgör giftorättsgods förutsatt att inget annat avtalats, 7 kap. 1 § ÄktB. Detta innebär att giftorätten är omfattande och att makars ekonomiska gemenskap är stark. I äktenskapsbalkens förarbeten uttalade departementschefen och familjelagssakkunniga att äktenskapsbalken bör sträva efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Som ett led i detta bör äktenskapsbalken värna om makars självständighet och samtidigt skydda den ekonomiskt svagare maken. Mot bakgrund av detta diskuterade departementschefen och familjelagssakkunniga alternativa egendomssystem såsom återgångsdelning och total egendomsseparation i äktenskapsbalkens förarbeten. Gemensamt för dessa egendomssystem är att de i någon utsträckning bevarar makars egendomsförhållanden opåverkade av ett äktenskap. Likadelningsprincipen bedömdes dock vara det bästa alternativet för kvinnor som trots en utveckling mot jämställdhet fortsatt var i en ekonomiskt utsatt position till följd av lägre förvärvsarbetesinkomst. Likadelningsprincipen bedömdes även vara det bästa alternativet av rent praktiska skäl på grund av dess enkla tillämpbarhet. Istället för att ändra egendomssystem försökte man att komma tillrätta med oskäliga resultat av likadelningsprincipen genom olika modifikationer såsom jämkning, 12 kap. 1 § ÄktB. Gemensamt för dessa modifikationer är att de som utgångspunkt minskar mängden giftorättsgods som är föremål för likadelning. Dessa modifikationer ger således uttryck för ekonomisk självständighet på bekostnad av äktenskapets ekonomiska gemenskap. En modifikation som skiljer sig åt är underhåll efter äktenskapsskillnad, 6 kap. 7 § 2–3 st. ÄktB. Denna modifikation innebär motsatsvis att mer av den ena makens giftorättsgods övergår till den andra maken än vad likadelningsprincipen medger. Detta i sin tur ger uttryck för äktenskapets ekonomiska gemenskap på bekostnad av den ekonomiska självständigheten. Gemensamt för jämkningsregeln och underhållsregeln är att de både utgör undantagsregler som ska tillämpas restriktivt. Slutsatsen som nås är att likadelningsprincipen är fortsatt ändamålsenlig eftersom den problematik som framhållits i äktenskapsbalkens förarbeten kvarstår, om än i förbättrad omfattning. Detta trots att reformer gjorts inom andra rättsområden i syfte att komma tillrätta med problematiken och ett omfattande jämställdhetsarbete ägt rum på flera samhällsplan. Även om likadelningsprincipen är fortsatt ändamålsenlig finns det ett reformationsbehov då likadelningsprincipen enligt min mening är oskäligt omfattande vad gäller egendom som förvärvats innan ett äktenskap och egendom som förvärvats under ett äktenskap genom gåva, arv eller testamente från tredje man. Denna omfattning är nämligen oförenlig med tanken om att värna om makars självständighet som ett led i jämställdhetssträvan då egendomen inte kan hänföras till den äktenskapliga samlevnaden. Därutöver finns ett reformationsbehov eftersom likadelningsprincipen enligt min mening är oskäligt begränsad vad gäller makars pensionsrättigheter. Denna begränsning är nämligen oförenlig med tanken om att skydda den ekonomiskt svagare maken som ett led i jämställdhetssträvan då makars pensionsrättigheter är beroende av de normativa val som görs under den äktenskapliga samlevnaden.