Ett ”manligt sätt som varken är feminint eller grabbigt” : -en kvalitativ studie av hur maskuliniteter framställs i tidningen King of Sweden

Sammanfattning:

Abstract

I denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.

För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer. Genom denna sökprocess finner vi ett antal repetitiva egenskaper och uttryck som vi i analysen delar in i tematiska exempel på maskuliniteter. I analysen appliceras de utvalda texterna utifrån kritisk diskursanalys av Norman Fairclough och de utvalda bilderna utifrån Roland Barthes metod och verktyg för semiotisk analys. För att ge ytterligare djup till undersökningen applicerar vi slutligen utvalda teorier som berör maskulinitet, diskurs, hegemoni samt genus och hur det framställs i media för att kunna dra slutsatser från analysen.Resultatet av analysen är att tidningen, sett till dessa exempel av bild och text, presenterar flera exempel på maskulinitetstyper som står för olika värden och egenskaper. Inför analysen tematiseras dessa i maskulinitetstyper som benämns utifrån de uttryck som de sänder ut. Den första framställs som framgångsrik och representerar status, makt och välfärd, medan den andra är mer pojkaktig och uttrycker en femininitet, känslighet och vilja att bli sedd. Den tredje framstår som lite tuffare och står för revolt mot moderna konventioner, individualitet och uttrycker en grabbigare ton än de andra. Den maskulinitet som vi kallar den framgångsrika  är den som vi kan utläsa som hegemonisk inom King eftersom den framställs efter normer och indirekta krav som tidningens läsare förväntas eftersträva och leva upp till. Vidare beskrivs den i samtliga av våra exempel som i besittande av  makt, status samt andra egenskaper som kan klassas som eftersträvansvärda och ideala i den kontext som maskuliniteten befinner sig. Sett till analysen av de utvalda text - och bildexemplen visar det sig att tidningens bestämda stadgar visar sig passa in i några av fallen men vi finner också exempel på uttryck och egenskaper som går emot sättet som King beskriver sig som tidning.