Utvärdering av skogsbrandrisk i Sveriges tre folkrikaste kommuner för åren 2008-2017

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet

Författare: Mikael Svensson; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och sågade trävaror, och skogsindustrin står för 10 % av Sveriges totala varuexport. Många EU-länder är i hög grad beroende av den svenska skogsindustrin för sina importer. Detta gör att de svenska skogarnas hälsa är av avsevärd vikt. De senaste åren har skogsbränder blivit alltmer intressant på grund av klimatförändringar, och efter den extrema skogsbrandsäsongen år 2018 finns det ett starkt intresse av att förbättra förutsättningarna för hantering av framtida extremsomrar. MSB menar att vi i framtiden kan förvänta oss allt längre skogsbrandsäsonger med ökad frekvens av högriskperioder. Syftet med detta arbete var att undersöka och kartera skogsbrandrisken för arbetets studieområden Stockholms kommun, Göteborgs kommun och Malmö kommun. Som en del av denna utvärdering användes historiska data över dokumenterade skogsbränder åren 2008-2017 för att ta fram skogsbrandrisk-kartor. Högriskområden undersöktes i relation till bränsletyp enligt MSB:s bränsleklassificeringskarta för att ta reda på om det finns mönster i vad som gör att de sker med högre frekvens i dessa områden. Räddningstjänstens insatstid analyserades i relation till dessa högriskområden, och förutsättningarna för att hantera dem undersöktes. Analyserna skedde i programmen ArcMap och Microsoft Excel.Resultatet består av en översikt av skogsbrandläget i samtliga studieområden utifrån statistiska analyser, hotspot-kartor som visar var skogsbränder sker med mycket hög till mycket låg frekvens, undersökning av hotspots, sårbarhetsanalys, samt riskanalys där hotspot-kartorna ses som sannolikhet och sårbarhetskartorna ses som konsekvens. Dessa kartor multiplicerades samman för att lyfta fram områden med både hög sårbarhet och hög sannolikhet till skogsbrand. Därefter undersöktes räddningstjänstens förmåga att hantera högriskområdena inom god tid. Slutligen diskuteras resultaten och slutsatser dras, där rekommendationer för fortsatta studier ges.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)