Marknadens Reaktioner Vid Aktiesplit - Bevis Från Sverige : En eventstudie om aktiesplittar på den svenska börsen

Sammanfattning: En aktiesplit är ett fenomen som studerats länge på marknader utanför Sverige. Denna företagshändelse, som endast avser att utöka antalet utestående aktier till ett proportionerligt lägre pris, bidrar inte med någon förändring av företagets räkenskaper eller strategi och bör enligt tidigare teoretiker inte medföra någon reell förändring. Trots detta har överavkastning för aktier som genomfört split dokumenterats genom historien och har ifrågasatt den klassiska effektiva marknadshypotesen starka men även semistarka form. Utifrån tidigare studier och nyare, framarbetade teorier ifrån dessa har likviditetshypotesen och signaleringshypotesen formats som ett svar på frågan om varför en till synes icke kapitaliserande händelse skapar sådana rörelser hos en aktie. Med utgångspunkten i de tre ovan nämnda hypoteser samt den något modernare finansiella beteendevetskapen ämnar den aktuella studien att försöka förklara varför denna överkastning sker utifrån utvalda företagsrelaterade variabler.  Författarna har genom en eventstudie granskat och samlat in information om de valda oberoende variablerna: splitkvot, lönsamhet, omsättning, förändring av handelsvolym samt noterad lista på börsen hos företag som genomfört en split på minst 2:1 på Stockholmsbörsen under tidsspannet 2005-01-01 till 2019-12-31. Dessa kom att fungera som förklarande variabler till den abnormala överavkastning som sker på genomförandedagen. Denna information har samlats in under eventfönstrets fem dagar, två dagar före genomförandet av split till två dagar efter splittens genomförande. Utifrån 116 genomförda aktiesplittar har studien resulterat i bevis för att överavkastning, i genomsnitt, sker på genomförandedagen och håller i sig även under dagarna efter splitten.  Resultatet visade, med en signifikansnivå på 5% att de mindre listorna på Stockholmsbörsen, First North och Small Cap, har en positiv relation till överavkastning på genomförandedagen medan de övriga variablerna inte fick signifikant stöd i denna studie. I och med att utgångspunkten för studiens är att den effektiva marknadshypotesen inte är applicerbar ens på semistark nivå, i och med att överavkastning sker trots att informationen funnits tillgänglig, anser författarna att studien inte bestrider detta grundantagande. Studien bidrar även med kunskap om förklaringsvariabler som kan bidra till att överavkastning sker på den svenska marknaden. De fyra teoretiska ramverken kopplas i analysen till studiens resultat för att skapa ytterligare förståelse för ämnet och det studerade fenomenet.