Black Lives Matter i Sverige

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att studera hur Black Lives Matter i Sverige diskuteras av svensk nyhetsmedia år 2020. Följande frågeställning undersöks: -Hur skildras “Black Lives Matter”-rörelsen i Sverige av svensk nyhetsmedia? Tidigare internationell forskning har bland annat visat på att nyhetsmedia oftast betonar demonstranternas kriminella beteende och specifika händelser istället för deras mål. Dock finns det begränsad svensk forskning kring detta. Om det ska kunna ge förändringar mot ett svenskt samhälle utan strukturell rasism och polisbrutalitet, som rörelsen kämpar för, måste flera ta del av debatten. Detta kan endast göras om det finns fler studier som kan få en påläst och intresserad att ta del av diskussionen. Om man inte uppmärksammar det, inser befolkningen förmodligen inte att det finns problem, därför behövs vår uppsats. Undersökningens resultat grundas på en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt Expressen. Den analyseras sedan utifrån teorierna diskursteori och andrafiering men det sker även en jämförelse med tidigare forskning. Fokuset är på artiklar som beskriver Black Lives Matter-demonstrationerna som skett i Sverige år 2020. Resultatet visar på det som involveras i skildringen i svensk nyhetsmedia. Bakgrunden tas med i en obetydlig grad. Endast rörelsens budskap uppmärksammas men det skiljer sig mellan artiklarna vilken som presenteras. Vissa speglar inte det riktiga motivet bakom rörelsens handlingar. Säkerhetstjänstens personal och demonstranterna lyfts också fram. Polisen och ordningsvakter porträtteras mestadels positivt medan det är tvärtom för rörelsens anhängare. Vidare skildras kritikernas syn på demonstrationerna i sig då det både uttrycks positiv respektive negativ kritik. Dessutom finns det diskussion om Sverige i frågan om rasism och polisbrutalitet där det finns olika åsikter. Antingen anses det som ett importerat problem från USA, att det inte finns, eller upplevs det som att det finns. Resultatet visar vidare på en ”andrafiering” och kan kopplas till diskursteorin. Det har även funnits likheter mellan den och tidigare forskning.