Specialpedagogiska insatser - på vilket sätt för att ge effekt? : Betydelsen av insatsernas tidpunkt och innehåll för barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter

Sammanfattning: I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna. This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.