Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Zambia - En kvalitativ innehållsanalys om frihets- och rättighetsimplementering för flickor, kvinnor och HBTQ-personer

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Mänskliga rättigheter

Sammanfattning: Den här studien analyserar hur Zambia rekommenderar och prioriterar att arbeta och implementera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter under 2018–2021. Vidare framgår om och hur fri-och rättigheterna stödjer varandras implementationsnivå i en landkontext som Zambia. Studien är genomförd med en kvalitativ innehållsanalys och ämnar ge en fördjupad kunskap om Zambias arbete i dessa frågor. Det är betydelsefullt att analysera om och hur fri-och rättigheterna kan stödja varandra i en specifik landkontext eftersom det kan motivera stater att implementera fler fri-och rättigheter inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Fokus i studien är avgränsad till flickor, kvinnor och HBTQ-personer. Undersökningen har tre huvudkategorier: Sexuell hälsa, reproduktiv hälsa och sexuella rättigheter och sex underrubriker: HIV/AIDS, könsbaserat våld, preventivmedel, abort, infertilitet och tonårsgraviditeter. Två teorier har använts, James Nickels teori ”Odelbarhet” och Yvonnes Hirdmans teori ”Genussystemet”. Vidare har Guttmacher-Lancet Kommissionens definition av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter analyserats i kombination med Zambias strategirapport för kommunikation och påverkansarbete år 2018–2021. Uppsatsen resulterade i att stödja Nickels teori om fri-och rättigheters stödfunktion, en implementerad fri-och rättighet kan stärka andra fri-och rättigheters implementationsnivå. Vidare resulterade studien i att Zambia prioriterar reproduktiv hälsa med fokus på flickor och kvinnor samt med en exkludering av HBTQ-personer. Sammanfattningsvis kan konstateras att stödet mellan fri-och rättigheterna kan underlätta implementeringen av andra fri-och rättigheter, men det krävs ett nationellt intresse. Därav går det inte att dra slutsatsen om metoden är tillräcklig för att motivera att stater ska implementera SRHR och beror på landets kontext och nationella intressen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)