Läsförmåga hos elever i årskurs 3 och 5 samt hos elever i årskurs 5 med autismspektrumtillstånd

Sammanfattning: Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos yngre elever med eller utan autismspektrumtillstånd. Sammanlagt deltog 72 elever i studien; 30 i årskurs 3, 31 i årskurs 5 samt 11 i årskurs 5 med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Tre texter med tillhörande fakta- och inferensfrågor (Bishop & Adams, 1992) presenterades på tre olika sätt; uppläst, tyst läsning och tyst läsning med textstöd vid efterföljande frågor. I föreliggande studie beaktades även andra variabler i relation till läsförståelse; ordavkodningsförmåga, verbalt arbetsminne, Theory of Mind samt ordförråd. Utgångspunkten för metoden var en tidigare magisteruppsats i logopedi vid Linköpings Universitet av Nyström och Söderqvist (2013). Resultatet visade ett högre resultat för lässättet tyst läsning med textstöd och för frågetypen faktafrågor. Gällande lässätt i förhållande till frågetyp fick faktafrågor högre resultat då texten fanns tillgänglig vid efterföljande frågor, medan resultatet på inferensfrågorna inte påverkades av olika lässätt. Eleverna i årskurs 5 presterade bättre på tyst läsning samt på inferensfrågor än de i årskurs 3. Ett samband mellan textförståelse och andra variabler återfanns för årskurs 3 och årskurs 5, främst gällande ordförråd. Inga statistiskt signifikanta skillnader återfanns mellan eleverna med Aspergers syndrom/högfungerande autism och de andra undersökningsgrupperna, vilket kan bero på att gruppen hade få deltagare och stor spridning. Slutsatser utifrån föreliggande studie är att årskurs 5 har en mer utvecklad läsförmåga än årskurs 3. Elever med Aspergers syndrom/högfungerande autism i årskurs 5 ligger resultatmässigt mellan årskurs 3 och 5, men skillnaderna är inte statistiskt signifikanta.