En studie av spannmålstorkar på gårdsnivåur ett hållbarhetsperspektiv
Sammanfattning: Sammanfattning Med bakgrund mot strukturrationaliseringarna inom det svenska jordbruket har idag många gårdar otillräckliga torkanläggningar. Det gör att spannmålet inte kan lagras på gården och producenten tvingas därför sälja vid skörd då priset är som lägst. Om denna spannmål istället kan lagras på gården finns en merbetalning att tjäna vid försäljning vid en senare tidpunkt. Vidare var frågeställningen om spannmålsproducenten kan öka sin lönsamhet genom att investera i tork- och lagringsmöjligheter på gårdsnivå. Tekniker för olika tork- och lagringsanläggningar har analyserats för att utröna hur en eventuell investering bör se ut med dagens förutsättningar. Givet osäkerheten kring oljepriset finns tydliga incitament för att frigöra oljeberoendet och investera i förbränningspannor drivna av förnyelsebar energi. Skåne lämpas främst för halmpannor medan Västra Götaland kan utnyttja skogsarealerna med en flispanna. Gällande val av spannmålstork är rådet att investera i en dubbel satstork på grund av dess höga grad av modularisering och goda kvalitetssäkring. Investeringsanalyser har gjorts på två gårdar med 240 respektive 250 hektar åkermark, varav den ena gården, gård A, nyligen gjort en stor investering i torkanläggningen och gård B har ett behov att göra det. Utifrån dessa två fall diskuteras lönsamheten av ett investeringsbeslut beroende på grundinvesteringens storlek. Gård B:s intresse har främst varit att öka kapaciteten från att kunna torka halva den årliga skörden till hela skörden. Gård A däremot har investerat i en kapacitet som är tre gånger högre än den årliga skörden. Vidare kan rimligheten i respektive fall undersökas och rekommendationer ges. Studien visar att investeringsbeslutets lönsamhet avgörs av kostnadsbesparingar vid torkning, merbetalningar på grund av lagring och försäljning vid ett senare tillfälle. Gård B kan investera i en anläggning som precis täcker produktionsbehovet, samt över 25 år göra en vinst på 2,11 miljoner SEK. Slutsatsen är dock samtidigt att det finns skalfördelar att vinna på en större investering, men det kräver att anläggningen drivs med dess fulla kapacitet. Om kapaciteten är större än den årliga skörden krävs därmed en torktjänst som kan generera merbetalningar. Exempelvis kräver gård A:s grundinvestering på 7,315 miljoner SEK en torktjänst på 950 ton för att investeringen skall nå break-even på 25 år. Syftet med studien var dessutom att utifrån investeringsanalysens resultat undersöka alternativa lösningar för produktionsplaneringen som legotorkning av spannmål och mindre kooperativ. Som tidigare nämnts är legotorkning en lösning för att öka investeringens lönsamhet. Intervjuerna som studien bland annat baserats på visade skepsis mot kooperatividéen. Flera av intervjuobjekten har haft erfarenhet från lokalföreningar som upplevts som ineffektiva och tidskrävande. I de fall där samarbete är aktuellt framhävs snarare maskinsamverkan med en granngård som ett bättre alternativ. Vidare är rekommendationen att börja ett småskaligt samarbete med en närliggande gård för att testa personkemi och samarbete. Fungerar det väl finnas det incitament för att utveckla samarbetet till att inkludera en investering i torknings- och lagringsmöjligheter. Nyckelord: Resurseffektivitet, spannmålsproduktion, investeringsbeslut, torkanläggning
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)