Framställningsprocessen för nybyggnadskartor i Gävle kommun.

Sammanfattning: Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan. Från en lokal arkitektfirma inhämtades idéer och förslag till en bättre process för nybyggnadskartan. Under examensarbetet upptäcktes bland annat att felaktig information till byggherren på Gävle kommuns hemsida och nybyggnadskartan bidrar till att nybyggnadskartan framställs senare i processen än vad den ursprungliga betydelsen/idén är. Undersökningen visar även att Gävle kommun inte höjdmäter fastigheten inför en nybyggnadskarta som enligt berörda är viktigt. Efter intervjuer i Uppsala och Västerås kommuner sammanställdes informationen och den visar bl.a. att de båda kommunerna inventerar och höjdmäter fastigheten inför framställningen av nybyggnadskartan. Höjdinformationen för en fastighet är viktig vid projektering. I Uppsala kommun ansöks det alltid om en nybyggnadskarta innan bygglov söks, vilket inte sker i Gävle kommun då bygglov och nybyggnadskarta söks samtidigt. Slutsatsen blir att Gävle kommun måste ändra sin process till att nybyggnadskartan beställs före bygglovsansökan och att situationsplanen som skickas in av byggherren grundas på nybyggnadskarta. Fastigheterna måste även inventeras och höjdmätas inför varje nybyggnadskarta.