Hur skiljer sig uppfattningen omkunskapsöverföring mellan olikabefattningsnivåer?

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell produktion

Författare: Marcus Palm; Martin Lindvall; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Projektbaserad verksamhet är idag en mycket vanlig arbetsmetod inom företag och är inomkonsultbranschen nästintill den dominerande arbetsformen. Projekten löper ofta parallellt medvarandra och det gäller att kunna leverera inom de givna ramarna för att varakonkurrenskraftig. Effektivt projektarbete ställer alltså höga krav på att tidigare lärdaerfarenheter går att använda igen i samband med nya uppdrag. Detta ställer i sin tur krav påkunskapsöverföringen inom företaget – det gäller att företaget förstår vikten av processen ochatt en enad uppfattning råder internt vilket slutligen leder till ett ökat kunskapskapital.Hur väl ett företag lyckas med kunskapsöverföringen beror till stor del av hur pass insattföretaget är i frågan och om de lyckas skapa en miljö och kultur som främjaröverföringsprocessen, att samsyn råder, oavsett vart i organisationsträdet. Det är i dessasammanhang det finns risk att på till exempel ledningsnivå bestämma en sak medan påprojektledningsnivå anser något helt annat och den viktiga samstämmigheten uteblir.Syftet med denna rapport är att just belysa huruvida det finns en meningsskiljaktighet, medutgångspunkt i projektbaserad verksamhet, mellan en person på beslutsfattande nivå somlägger grunden för kunskapsöverföringsprocessen och en projektledare som aktivt skatillämpa metoderna. En meningsskiljaktighet som visar sig existera och som huvudsakligenberor på bristande förståelse för metodvalet, något som återigen visar på vikten av en enaduppfattning på problemet. Det finns trots allt en samsyn i de flesta frågorna vad gällerkunskapsöverföringen men när det kommer till vad dokumentationen skall innefatta ochunder vilka former som detta skall göras på skiljer sig synen. Här har det visat sig att dennaoenighet kan resultera i att exempelvis kunskapen kring de tekniska aspekterna inte fårtillräckligt utrymme och därmed i vissa fall går förlorad.Studien bygger på två kvalitativa intervjuer med en person på verksamhetsnivå respektiveprojektledningsnivå vilka dagligen kommer i kontakt och jobbar med kunskap ochkunskapsöverföring. Som grund för analysen och diskussionen av problematiken finns enlitteraturstudie om de olika komponenterna som krävs för att kunskapsöverföring ska varamöjlig.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)