Attityd till de naturvetenskapliga ämnena utifrån TIMSS-undersökningar : En undersökning i årskurs 4 om eventuell förändring av attityd till de naturvetenskapliga ämnena från år 2007–2015, ur ett genus- och socioekonomiskt perspektiv.

Sammanfattning: Redan på 1960-talet började Sverige delta i internationella skolstudier med syfte att mäta elevers kunskaper i olika ämnen. En av dessa är den internationella studien TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) som har särskild inriktning på kunskapsutvecklingen inom naturvetenskap och matematik. Genom studierna vill man belysa kunskapsutveckling över tid och exempelvis jämföra deltagande länders skolprestationer (Skolverket 2016b, s.12).Svenska elever i årskurs 4 har deltagit i TIMSS-studierna vid tre tillfällen (år 2007, 2011 och 2015), och det är dessa elevsvar som granskats i denna studie. Granskningen skedde med syfte att åskådliggöra eventuella förändringar i attityd till de naturvetenskapliga ämnena över tid, och resultaten diskuteras utifrån både ett genus- och ett socioekonomiskt perspektiv. Förhoppningen var att skapa förståelse för den komplexa bild som ligger bakom elevers attityder till NO (naturorienterande ämnen). Rådata hämtades från IEA:s hemsida (IEA u.å.) och överfördes till statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att besvara studiens frågeställningar.Med hjälp av SPSSanalyserades eventuella skillnader mellan åren samt skillnader mellan könen. För att med större säkerhet kunna dra slutsatser valdes två frågor ut angående attityd till NO, vilka var: “NO är tråkigt” samt “Jag tycker om NO”. För att resultaten ska kunna vara representativt för Sveriges alla 10–11 åringar viktades resultaten innan de bearbetades och sammanställdes i tabeller och därefter i diagram för att eventuella skillnader skulle tydliggöras. Resultaten visar att pojkarnas attityd till NO sjönk mellan år 2007 och 2011, men steg åter år 2015. Flickornas resultat visade sig, trots många satsningar, vara lägre än pojkarnas. Utifrån ett socioekonomiskt perspektiv där fokus legat på hur många böcker eleven har hemma samt om eleven har tillgång till ett skrivbord/bord fanns inget tydligt samband med elevernas attityd gentemot naturvetenskap.