I huvudet på en lärare. Diskurser om grammatik i samtal med lärare i moderna språk

Sammanfattning: Grammatikens roll i språkundervisning har varierat genom tiden. I dagens skola ses denkommunikativa förmågan som det centrala och grammatiken kan sägas ha hamnat i dessskugga. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare med behörighet attundervisa i moderna språk på gymnasiet uttrycker sig om grammatik och undervisningdärav. Utifrån intervjuer med gymnasiebehöriga lärare i moderna språk identifieras ochdiskuteras olika diskurser om grammatik. Dessa relateras till tidigare forskning ocholika teorier om språkinlärning och språkundervisning samt till styrdokument. Sommetod används kvalitativ intervju och diskursanalys används som analysverktyg. Iuppsatsen diskuteras olika perspektiv på grammatik och olika metoder som av traditionanvänts som utgångspunkt för språkundervisningen i Sverige. Utifrånintervjupersonernas yttranden identifieras diskurser som kan kopplas till hur läraretolkar det centrala innehållet för moderna språk och hur detta omsätts i deras praktik. Iuppsatsens resultat framhålls en rad olika föreställningar om grammatikundervisningsom kommer till uttryck hos lärarna samt en varierad grammatiksyn och språksyn hoslärarna. Detta visar på en svårighet att kategorisera lärare i renodlade kategorier,eftersom de alla ger uttryck för stor variation, både i hur de beskriver grammatik somfenomen och hur de beskriver sina tillvägagångssätt. Det har kunnat konstateras att dettolkningsutrymme som lämnas med avseende på grammatik i kursplanen för modernaspråk leder till pedagogiska implikationer som både kan anses vara positiva, i form avstörre frihet för professionen att själv kunna styra över undervisningens innehåll, ochnegativa då lärare inte är insatta i forskning om språkinlärning, vilket får konsekvenserför undervisningen.