Jämställdhet, maskulinitet och (o)privilegierade subjektspositioner : En intervjustudie om diskurser kring jämställdhet, "den nye mannen" och "andra män"

Detta är en Master-uppsats från Uppsala universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ”den nye mannen” kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.

Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ”görandet” av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.

Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ”den nye mannen”; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal. Jämställdhet artikulerades även någorlunda lika över kontexterna som en konsensusbaserad särartsdiskurs.  Det som däremot skilde kontexterna och intervjupersonerna åt var deras etniska, klassmässiga och sexuella subjektspositioner som relaterade till de hegemoniska diskurserna kring jämställdhet och maskulinitet på o(jäm)lika sätt. Personerna i de muslimska och homosexuella subjektspositionerna gjorde på olika sätt motstånd mot den underordning som de placerades i genom dessa subjektspositioners underordade relation till ”den nye mannen”. De förhöll sig därmed något mer distanserat till denna diskurs samt jämställdhetsdiskursen. I kontexten där intervjupersonernas subjektspositioner i större utsträckning sammanföll med ”den nye mannen” artikulerades denna diskurs tydligare. Exempelvis artikulerade man barnorientering, snarare än ett intresse för jämställdhet i sig. I samtliga kontexter uppmärksammade eller problematiserade man sällan sina egna privilegier, men det skedde på olika sätt ett skillnadsskapande gentemot ”andra män” och kvinnor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)