Upplevelse av historiska iscensättningar : Museers framställningar om förväntat lärande genom studiebesök

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning:

Att ta undervisningen utanför skolans väggar är ingen ny metod för lärande. Studiebesök är en pedagogisk metod som ger tillfälle att byta miljö, uppleva och hantera praktiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka museers syn på förväntat lärande genom studiebesök. I undersökningen analyseras lärarhandledningar och pedagogiska program som är framställda av Friluftsmuseet Gamla Linköping och Östergötlands länsmuseum. Museernas historiska iscensättningar, historieförmedling och framställningar om förväntat lärande studeras. I studien tillämpas ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Människans inlärning samspelar med den omgivande miljön och sociala praktiker. Bland annat John Dewey menar att skolan ska använda metoder som har undersökande och reflekterande karaktär. Han menar att teoretiska inslag med fördel kan kombineras med sinnesupplevelser. I studien används historiemedvetande och autenticitet som teoretiska och analytiska begrepp. Historiemedvetande innebär att individen kan tolka det förflutna, förstå nutiden och har perspektiv på framtiden samt kan förstå samspelet dem emellan. Autenticitet kan förklaras med ord som pålitligt och genuint. Ett autentisk lärande betyder att individen självständigt kan bilda sig insikter och göra ställningstaganden. Metoden för undersökningen är textanalys där materialet har bearbetas utifrån närläsning och deltagande analys. Utifrån materialet har tematiska kategorier konstruerats, vilka är: museernas historiska iscensättningar och dess korrespondens med ämnesplaner, lärarens roll och framställt syfte med studiebesök. 

Tidigare forskning har behandlat elev- och lärarperspektiv och lyfter fram möjligheter samt utmaningar med studiebesök. Möjligheterna poängteras vara att studiebesök är ett moment som sticker ut från vanlig undervisning, ger tillfälle att reflektera, fördjupar kunskap, ger en historisk överblick och aktiverar flera sinnen. Utmaningarna som framkommer är att studiebesök kräver omfattande förberedelse och efterarbete. Forskning visar också att levandegöra historien är fördelaktig då den blir mer lätthanterlig. Genom att ta del av det förflutna på en autentisk miljö konkretiseras och problematiseras kunskapen ytterligare. Museer ses som en plats för kunskapsinhämtande som erbjuder resurser som inte finns i klassrummet. Studien visar att museerna framhåller historiska iscensättningar som ett sätt att fördjupa kunskap, vidga perspektiv, gynna reflektion, utveckla ett historiemedvetande och bredda undervisningen. Museerna menar att deras visningar och utställningar korresponderar med ämnesplaner samt att de erhåller resurser som inte finns i klassrummet. Elevernas historiemedvetande gynnas då kunskapen levandegörs och museerna framhåller att eleverna får en ökad förståelse för samhällsutvecklingen. Verksamheterna betonar också vikten av förberedelse och uppföljning som viktiga inslag i lärandeprocessen. I undersökningen bekräftas möjligheter och utmaningar med studiebesök som nämns i tidigare forskning. Museerna framhåller att läraren ska inta en roll som vägledare och ansvaret för lärande läggs på läraren. De förmedlar positiva effekter av studiebesök men de kan inte kontrollera lärandet. Studien visar att i museernas syn på lärande hänger på lärarens didaktiska förmåga. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)