Delaktighet i förskolan-om att ta barns perspektiv

Detta är en Magister-uppsats från Malmö högskola/Lärarutbildningen (LUT)

Sammanfattning: Sammanfattning/ AbstractElsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv(Participation in preeschool – about adopting children´s perspective). ProblemområdeDetta arbete är en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstås utifrån barnens perspektiv. Problemområdet baseras på förskolans värdegrund som den beskrivs i Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslår att förskolan ska arbeta för alla människors lika värde och anpassas till varje barn. Ansatsen att ta barnens perspektiv kan i denna studie ses som både en del av frågeställningen och som en metod för att finna kunskap. Enligt Qvarsell (2003) sätter man barns rättigheter åt sidan om man väljer att utgå från ett generellt barns behov istället för att försöka låta barnets perspektiv höras. Författaren till denna studie definierar olika former av delaktighet varav en subjektiv och relationell form av delaktighet, som kan jämföras med det som Melin (2009) definierar som att bli erkänd och accepterad, väljs som fokus för studien. MetodStudien är genomförd med en etnografiskt inspirerad ansats, där syftet har varit att komma nära och skapa en förståelse för barnens perspektiv. Metoden som har använts är inspirerad av främst europeiska forskare som istället för att forska om barn har valt att involvera barnen i forskningsarbetet, dels för att göra barnen mer delaktiga i forskningen men också för att på det sättet kunna anta ett barnperspektiv. Liksom Gray & Winter (2011), Waller & Bitou (2011) samt Nutbrown & Clough (2009) har författaren använt en multimetodisk, kvalitativ metod. De olika metoderna är videodokumentation, stimulated recall, fältanteckningar, samtal och fotografier. SyfteSyftet med studien är att få ökad förståelse om, samt att ge ett kunskapsbidrag till forskning om barns perspektiv och delaktighet i förskolan. De preciserade frågorna är: Vilka områden för delaktighet framstår som viktiga för barnen? Hur kan skillnader mellan olika barns perspektiv beskrivas? Hur kan samstämmighet och skillnad mellan barns och pedagogernas perspektiv beskrivas?KonklusionNågra områden som visade sig viktiga för barnen ur delaktighetssynpunkt var att få ta med sina egna saker till förskolan, att själv kunna skapa sig utrymme genom att bryta mot regler eller opponera sig mot vuxnas beslut och att själva välja vem de ska vara tillsammans med. I denna studie visade sig ålder vara en faktor som gav olika möjligheter till delaktighet men även andra aspekter spelar in, till exempel personalresurser, barnens verbala förmåga och förmåga att ta initiativ samt hur pedagoger väljer att hantera verksamhetens begränsningar. Studien visade i motsats till tidigare studier inte att barn som betecknas som vara i behov av stöd generellt sett hade låg delaktighet i verksamheten. Istället framstod barnens möjligheter till delaktighet som individuellt olika och i förhållande till både miljö samt personliga faktorer.De specialpedagogiska implikationerna är att barns perspektiv kan användas som en metod för att utveckla den pedagogiska verksamheten genom att kontinuerligt tillföra ny kunskap om hur verksamheten påverkar det enskilda barnet samt hur olika pedagogiska val påverkar barnens möjligheter till delaktighet på olika sätt. Ämnesord: barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet, demokrati, förskola, subjektivitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)