Kunskapshantering i byggbranschen : Hur utbildas en arbetsledare?

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Industriell produktion

Författare: Benjamin Löfdahl; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Byggbranschen, en unik och speciell bransch på många sätt, dels då varje projekt har unika förutsättningar och det är en salig blandning av olika typer av människor. Och dels för att det är så många olika arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrund inblandade i ett byggprojekt. Arkitekt, konstruktör, projektledning, yrkesarbetare och någonstans mitt emellan yrkesarbetarna och projektledningen finns arbetsledarna, som är dem som ska leda arbetet på plats. Arbetsledarrollen är speciell i sig, då man fungerar som en länk mellan teoretikerna och praktikerna och detta kräver en bred kunskap. Man måste kunna prata båda språken. I den här studien synas arbetsledarrollen i några ledande svenska byggföretag. Syftet är att undersöka huruvida de tre ledande aktörerna på den svenska byggmarknaden förser sina arbetsledare med den kunskap som krävs för att leda arbetet på ett säkert och effektivt sätt. Detta har sammanfattats till en frågeställning som lyderHur hanterar svenska byggjättar kunskapsöverföringen till arbetsledarna inom organisationen, hur länkar man teori till praktik? Finns det utrymme för förbättringar? Byggbranschen bygger i grund och botten på hantverkstraditioner och kunskapen är ofta rent individknuten därmed utreds även huruvida svenska byggjättar arbetar för att behålla arbetsledarnas kunskap inom företaget, samt hur kunskapsöverföringen från projekt till projekt fungerar.En fallstudie genomfördes på Sveriges i särklass tre största byggföretag; Skanska, Peab och NCC där en arbetsledare från varje företag intervjuades. Intervjuerna, som hölls efter ostrukturerade intervjuunderlag, renderade i intervjusammanfattningar som ligger till grund för empirin i rapporten. Olika teman lyfts därefter fram och jämförs mellan de olika företagen samt med den befintliga litteratur som presenterats i litteraturstudien. Från empirin i rapporten kan utläsas att företagen tänker olika i rekryteringsfasen till arbetsledartjänsten. NCC och Peab vidareutbildar i många fall yrkesarbetare till arbetsledare och säkrar därmed den praktiska kunskapen till projektorganisationen på naturlig väg. Skanska anställer i högre grad ingenjörer direkt från exempelvis KTH och Nackademin. Dessa skolas sedan in i en ganska ansvarslös roll under sin första tid i företaget parallellt med att dem går en utbildningstrappa. Allt eftersom får dem sedan mer ansvar och mer betydelsefulla arbetsuppgifter. Även NCC arbetar med en utbildningstrappa som både nyanställda ingenjörer och tidigare yrkesarbetare går. Tydligt är att alla de undersökta företagen är duktiga på att utbilda sin personal, men utbildningskatalogerna är tydligt anpassade efter respektive företags rekryteringstaktik. NCC och Peab har välstrukturerade arbetsledarutbildningar för före detta yrkesarbetare, medan Skanska jobbar med ett utbildningsprogram för sina nyanställda ingenjörer som kallas ”De tre första åren”.Ingen av företagen arbetar med ett fungerande mentorskapsprogram. Inom Skanska finns en tanke om ett mentorskapsprogram, men det är bara en ren pappersprodukt att döma av empirin.Alla företagen har verktyg och strategier för att aktivt arbeta med erfarenhetsåterföring från projekt till projekt, men respondenterna är eniga om att man sällan kan dra nytta av att man tidigare genomfört liknande projekt. Vad har då rapporten lett fram till? NCC och i viss mån även Peab står inför en generationsväxling på arbetsledarsidan, där man kommer att behöva börja anställa unga ingenjörer för att tillgodose sina behov. Detta kommer att innebära en nödvändig omarbetning av befintliga utbildningsplaner. Mentorskapet bör bli en central del i utbildningen av arbetsledare för att överföra den individknuta kunskapen till en efterföljare och på så sätt även behålla kunskapen inom företaget.Företagen bör utbilda sin personal i praktisk erfarenhetsåterföring och införa rutiner för att på bättre sätt följa upp samt dra nytta av tidigare projekt. Ordlista: Etablering– Platskontor på en byggarbetsplats, ofta byggbodar. KMA– Kvalitet Miljö och Arbetsmiljö Skyddsombud– Säkerhetsansvarig på arbetsplatsen, men ytterst ansvarig är platschefen. Utsättare– Mättekniker som ansvarar för att det byggs på rätt plast, gjuts till rätt höjd etc. Nackademin– Yrkeshögskola som förespråkar praktik och företagskontakter. Skansking– Anställd inom Skanska AB Yrkesarbetare– Hantverkare inom exempelvis trä- eller betongarbeten Produktionschef– Arbetsledare, samma position har olika benämning inom olika företag ROT-arbeten– Reparation, Ombyggnad och Tillbyggnadsarbeten

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)