Böjning av kräppschabern vid mjukpapperstillverkning : Ändring av kräppvinkeln

Sammanfattning: Inom mjukpappersindustrin är det viktigt att utvecklas och upprätthålla en så bra kvalité som möjligt på produkterna för att hålla sig kvar på marknaden. Det är därför betydelsefullt att ha kunskap kring tillverkningsprocessens alla steg och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet. En viktig del av tillverkningen är kräppningsprocessen som till stor del ger papperet sina egenskaper och kvalité. Det är i detta steg av tillverkningen som strukturen på papperet bestäms. Detta gör att ett stort fokus ligger på att förstå och utveckla kräppningsprocessen.  Denna rapport görs i samarbete med en mjukpapperstillverkare som under den senaste tiden upptäckt en större efterfrågan hos kunder att vara med och styra inställningarna av kräppschabern. Då det råder en bristande kunskap om hur olika faktorer påverkar kräppningen har en osäkerhet uppstått. Syftet med denna rapport är att bidra med den kunskap som krävs kring kräppningsprocessen och klingegenskaperna för att företaget ska ha möjlighet att tillfredsställa kundernas efterfrågan och behov.  I kräppningsprocessen är kräppschabern den viktigaste komponenten att granska då det är denna klinga som utför själva kräppningen. De mest relevanta faktorerna för kräppschaberns inställning väljs ut för att undersökas i denna rapport. Analysen av parametrarna utförs genom att variera en parameter i taget för att sedan kontrollera hur böjningen av kräppschabern ser ut. Med hjälp av utböjningen av klingan kan sedan en kräppvinkel beräknas för att slutligen få fram förhållandet mellan de utvalda parametrarna och kräppvinklen. Detta kommer utföras med hjälp av tre olika metoder vars resultat sedan jämförs med varandra för att fastställa de beräknade förhållandena. De olika metoderna som används är en analytisk beräkning som baseras på den elastiska linjens ekvation samt två undersökningar i FEM-program där klinggeometrin modelleras.   Plottar utformas med värden från de olika undersökningarna som grund. Ett diagram för varje parameter skapas, diagrammen visar hur kräppvinkeln ändras då parametern varierar inom de utvalda intervallen. Alla parametrar som undersökts visade sig påverka kräppvinkeln på en nivå som gör de relevanta för inställningen av kräppschabern då en önskad kvalité är efterfrågad. Efter en jämförelse mellan resultaten från de olika metoderna kunde vissa avvikelser hittas. Dessa avvikelser är dock inte stora och kan därför försummas. Det finns många tänkbara anledningar till avvikelserna som t.ex. olika antaganden och beräkningsmässiga skillnader. Slutsatserna som kan göras av denna rapport är att alla de parametrar som undersöktes har en betydande roll för kräppvinklens minskning och att de olika beräkningssätten gav överensstämmande resultat. I framtida undersökningar kan därför den smidigaste av de undersökta metoderna rekommenderas.