Interprofessionellt teamarbete : En samverkansform kantad av möjligheter och utmaningar

Sammanfattning: För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier. Studiens teoretiska referensram utgörs av Andrew Abbotts professionsteori samt Ingela Thylefors modell för tvärprofessionella team. Studien utgår från en hermeneutisk tradition och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet bestod av sju semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar i interprofessionella team. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där tre teman utkristalliserades: Herren på täppan, Ensam är inte stark samt Det ena efter det andra. De tre temana representerar olika aspekter av interprofessionellt teamarbete. Herren på täppan symboliserar de professionellas upplevda ställning och status i teamen. Ensam är inte stark redogör för de möjligheter som samverkan för med sig. Det sista temat tar upp de utmaningar som de professionella upplever finns i teamen. Resultaten visar att interprofessionell samverkan ses som ett komplext fenomen. Det uppfattas av de professionella som ett välfungerande och vinnande koncept, men samtidigt ett samarbete kantat av utmaningar. Vidare lyftes interprofessionell samverkan fram som något som var gynnande för både brukarna, organisationen och de professionella själva. Resultaten talar för att vägen till ett fullt fungerande samarbete är lång och ställer krav på en öppen kommunikation mellan teammedlemmar.