Alla goda ting är tre : ett spelmanslags betydelse för en bygd i Dalarna

Sammanfattning: Den traditionella och lokala folkmusiken har historiskt sett varit ett viktigt inslag på den svenska landsbygden, framförallt när vi föreställer oss livet i en lantlig idyll som Dalarna. Denna fallstudie diskuterar vilken betydelse folkmusiken i form av ett bestämt spelmanslag har för en specifik bygd i Dalarna. Intervjuer och en observation har används för att undersöka hur de boende i bygden uppfattar spelmanslaget och i vilka sammanhang laget har störst betydelse. Informanternas svar och det som uppenbarat sig under observationen har analyserats ur tre perspektiv med grunden i Ruth Liepins communitymodell. Modellen som i uppsatsens applicerats på bygden är uppbyggd av hörnstenarna människor, mening, praktiker samt rum och strukturer. Den tar i viss mån även hänsyn till externa individer, relationer och nätverk. Uppsatsens diskussion har resulterat i en utvecklad communitymodell som till strukturen liknar Liepins men som ytterligare betonar bygdens relationer till externa aktörer och skeenden. Ur intervjuerna framkommer att spelmanslagets deltagande i bygdens midsommarfirande samt två konserter med spelmanslaget i den lokala kyrkan betyder mest för lokalbefolkningen. Samtidigt har spelmanslaget liten betydelse vid andra aktiviteter under året. Diskussionen reflekterar framförallt över en föränderlig platsbenämning och platsidentitet, en bygds rumsliga sträckning och gränser samt mening och symboler. Bygdens platsbenämning och platsidentitet påverkas av dess externa relationer med omvärlden. Relationerna utgörs av medlemmar ur spelmanslaget som inte bor i bygden men som kommer dit för att spela, samt människor som besöker bygden för att delta i aktiviteter som spelmanslaget ordnar eller är en del av. Bygdens platsbenämning är därför föränderlig och påverkas precis som bygdens identitet av att dessa utomstående människor interagerar med bygden. Den rumsliga sträckningen för bygden är svår att definiera vilket gör bygdens rumsliga gränser vaga. De människor som bor på platsen upplever bygden och dess karaktärsdrag som meningsfullt, vilket innebär att spelmanslaget får mening bland invånarna då det är ett av bygdens tydligaste karaktärsdrag. Dessutom utgör spelmanslaget en symbol för bygden framförallt under midsommarfirandet. Den utvecklade communitymodellen inkluderar förutom Liepins hörnstenar även faktorerna ovan vilka omfattas av uppsatsens tre analysperspektiv. Perspektiven, i form av föränderlig platsbenämning, förlängning av den platsbaserade communityn samt symbolers betydelse, bidrar till den alternativa communitymodellen vilket utgör ytterligare ett sätt att förstå verkligheten och fallstudien på.