Bedömningsstöd i matematik - vad händer sedan? : Lärares beskrivningar av analys, uppföljning och fortsatt undervisning.

Sammanfattning: Studien handlar om hur lärare analyserar, följer upp samt vilka åtgärder som sätts in på individ-, grupp- och organisationsnivå efter att Skolverkets obligatoriska bedömnings-stöd i matematik i årskurs 1-3 genomförts. Fokus har lagts på elever med särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM-elever).   Vi valde att genomföra en enkätundersökning som förstudie samt nio intervjuer med lärare i två kommuner. För att få kunskap om hur lärare beskrev och uppfattade just analys, åtgärder och uppföljning använde vi oss av en fenomenografisk teori och analysmodell. Fenomenografin syftar till att lyfta fram upplevelser och uppfattningar av ett fenomen. I vår studie är det fenomen som analys, uppföljning och fortsatt undervisning som lyfts fram. Resultatet från studien visar att lärare anser att analysen är viktig och att de formar åtgärder och uppföljning utifrån denna. Det framkommer synpunkter på att det brister i hur analysen organiseras utifrån ett skolperspektiv. Uppföljning beskrivs ske genom olika aktiviteter på individ- och gruppnivå i klassrummet men även i form av utökad specialundervisning. Uppföljning beskrivs också ske genom att resultat delges specialpedagog. Åtgärder beskrivs både på individ- och gruppnivå. Lärarna individanpassar uppgifter, repeterar metoder och centralt innehåll på både individ- och gruppnivå och viss specialundervisning genomförs också med enskilda elever. Flera lärare uttrycker en önskan om utökat samarbete med speciallärare i matematik eller en kollega med matematik-utbildning. Den fortsatta undervisningen för SUM-elever beskrivs ske på både individ- och gruppnivå men fokus ligger på elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling får av tids- och resursbrist inte lika mycket stöd.