Elevers kunskaper om djurarter och i vilket sammanhang de sett och lärt sig om dem

Sammanfattning: Det här examensarbetet utgår från en ämnesdidaktisk teori där vikten av artkunskap betonas i ett större sammanhang samt kopplas till lärarrollen. Artkunskap utgör en grund för att elever ska få möjligheten till att kunna se förändringar som sker i naturen och utveckla förståelse för hållbar utveckling. Undersökningen är en konceptuell replikering av Patrick och Tunnicliffes studie ”What Plants and Animal Do Early Childhood and Primary Students Name? Where Do They See Them?” som genomfördes i USA och England.Syftet är att främst ta reda på elever i Sveriges kunskaper om djur och i vilket sammanhang de lärt sig om dem, men även till viss del att jämföra resultaten med ursprungsstudiens resultat. Följande frågor används för att uppfylla syftet: Vilka kunskaper om djurarter och deras livsmiljöer uppvisar elever i Sverige, samt var hämtar de sina kunskaper från? Finns det pedagogiska och eller kulturella likheter/skillnader mellan Sverige och USA/England, samt likheter/skillnader mellan elevernas djurkunskaper? Precis som i ursprungsstudien användes kvalitativ undersökningsmetod genom intervju. 27 elever i sex-, åtta- och tioårsåldern intervjuades, varav nio elever i varje ålder. Frågorna som användes var trelagers intervjufrågor som gjorde det möjligt att undersöka elevers grundläggande och djupare kunskaper om djur. Av resultatet framgick det att de svenska eleverna har grundläggande kunskaper om djur. De saknar dock till viss del kunskaper kring djurs karaktärsdrag och livsmiljöer. Merparten av de yngre förstod inte vissa naturvetenskapliga begrepp så som däggdjur och vattenyta, däremot visade de goda kunskaper om ryggradslösa djur. Jämförs dessa resultat med USA är de lika, förutom att de amerikanska barnen har stora svårigheter med att namnge ryggradslösa djur. De engelska barnen har också grundläggande kunskaper om djur, däremot har de lättare för begreppen däggdjur och vattenyta än svenska elever, men svårare för ryggradslösa djur precis som barnen i USA. De platser samtliga till störst del hämtar sin kunskap från är hemma/trädgård/gård och media men de svenska eleverna nämner även skola, som inte får lika stort utrymme i de övriga länderna. Dessa resultat visar på pedagogiska och kulturella likheter och skillnader, som bland annat kan bero på två olika läroplaner, gemensamma standarder och även olika närmiljöer.