Att skriva är också att tiga. : En kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen om Kambodja/kampuchea i Dagens Nyheter och New York Times under perioderna 17-22 april 1975 samt 7-12 januari 1979

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för kommunikation, medier och it

Sammanfattning:

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus.

Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt. Den andra händelsen jag valt att studera är Vietnams invasion av Kambodja den 7 januari 1979 och störtandet av den då styrande kommunistregimen med Pol Pot som diktatorisk premiärminister. Inte heller under denna händelse fanns information att tillgå. Åren mellan dessa två händelser var Kambodja så gott som stängt för västerländska journalister och de få västerländska diplomater som blev inbjudna att besöka Kambodja, vittnade om en lyckad revolution och förnekade att det pågick folkmord under Pol Pots styre. Vilka källor använde sig den svenska tidningenDagens Nyheter och den amerikanska tidningen New York Times av då de rapporterade om ett land där kontakten med västvärlden brutits? Undersökningen, en kvalitativ innehållsanalys av text och bild, har utförts samma datum som dessa händelser inträffat samt fem dagar efter. Studiens resultat visar att tidningarna valde alternativa källor till sitt publicerade material såsom rykten, spekulationer och analyser och att varken Dagens Nyheter eller New York Times valde att intervjua de tusentals kambodjanska flyktingar som flytt över gränsen till Thailand, där då båda tidningarna hade korrespondenter på plats. Under 1970-talet fanns en utbredd oro för att det kalla kriget skulle bryta ut och konflikterna Kambodja påverkade denna maktbalans, då stormakterna på ett eller annat sätt hade intressen att försvara. Denna studie visar även att denna oro främst visade sig vara påtaglig i New York Times till skillnad från Dagens Nyheter, där den svenska biståndspolitiken var i fokus. Biståndspolitiken i Sverige var kanske också en anledning till att svenska diplomater och andra auktoritativa talesmän inte förmedlade en sanningsenlig bild av Kambodja. Vietnamkriget pågick i april 1975 och får mycket utrymme i båda tidningar, men av olika skäl. I USA för dess inblandning i Vietnamkriget och i Sverige för den starka vietnamvänliga och USA fientliga opinionen. Med mitt val av teori som främst består av Judith Butlers bok Krigets ramar. När blir livet sörjbart? (2009) söker jag visa att det journalistiska material som publicerades i Dagens Nyheter och New York Times om Kambodja under denna studies undersökningsperiod inte gjordes i syfte att öka läsarens närhet till nyheten, utan snarare att materialet ökade avståndet genom att tidningarna publicerade material som läsarna inte kunde känna närhet till, det vill säga identifiera sig med.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)