Tillsammans med andra män -en studie av svensk huligankultur

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att få inblick i livet som svensk fotbollshuligan. Jag vill få en förståelse för vilka det är som slåss och orsakerna till att de väljer detta liv. Jag har utgått från följande frågeställningar: • Vad gör att en person väljer att bli fotbollshuligan? Hur ser huliganen på sig själv? Handlar det enbart om fotboll eller tillkommer det också något annat? Metod och material : Jag använder mig av en kvalitativ metod där jag lyfter fram mina respondenters individuella upplevelser. Jag har ett fenomenologiskt förhållningssätt vilket innebär att jag försöker ge en direktbeskrivning av individernas värld utifrån deras perspektiv. I mitt teoretiska material använder jag mig mestadels av Erving Goffmans begrepp och teorier utifrån hans dramaturgiska perspektiv, Norbert Elias teorier om gruppinteraktion samt Connells maskulinitetsteori. Jag använder mig även av tidigare vetenskaplig forskning i ämnet. Huvudresultat : Huliganism och fotboll ger mina respondenter mening. I huliganmiljö blir deras aggressiva och våldsamma beteende accepterat och genom grupptillhörigheten skapar de en positiv självbild. De upplever sig som icke-stigmatiserade. Fotbollsintresset och våldet skapar en stark sammanhållning och i den miljön lever de upp till ett maskulinitetsideal där de samtliga uppfattar sig som sanna män.