Växthuskackerlackan, Pycnoscelus surinamensis (L.) : bekämpning i känsliga miljöer

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Biosystems and Technology (from 130101)

Sammanfattning: I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trädgård. En botanisk trädgård är ett exempel på en känslig miljö. Med en känslig miljö menas i det här fallet att djur, växter och ett biologiskt växtskydd är bestående faktorer i miljön och att hänsyn för dessa bör visas vid en bekämpning. I en botanisk trädgård finns dessutom besökare att ta hänsyn till. Det här kandidatarbetet ska utvärdera vilka metoder som kan vara aktuella vid en bekämpning av P. surinamensis i en känslig miljö. Arbetet inkluderar också information angående artens utseende, livscykel och tillvägagångssätt för spridning. Kandidatarbetet kommer på så vis att bidra till en minskad spridning av arten. I och med att yrkesodlare från och med 2014 måste följa IPM (Integrerat växtskydd) är skonsamma bekämpningsmetoder även intressant för dem. En mild metod som kan användas även när växthusen inte är tomma, och som inte påverkar det biologiska växtskyddet, kan minimera eventuella ekonomiska förluster. Kandidatarbetet beskriver olika bekämpningsmetoder mot kackerlackor, och även en rad olika bekämpningsmedel. Den IPM-godkända metoden med fallgropsfällor och lockbetesstationer är en av metoderna som beskrivs. Litteraturstudien visar att metoden är effektiv mot P. surinamensis, och att den fungerar i en känslig miljö. Positivt är även att metoden inte bidrar till resistens i lika stor utsträckning, och att arbetsmiljön är bättre än när sprayformuleringar enligt konventionella metoder används. Pyretriner är ett annat naturligt preparat. Syntetiskt framställt kallas det istället pyretroider. Ett problem med de två preparaten är att pyretriner och pyretroider inte bara dödar kackerlackor, utan även nytto-organismer som rovkvalster. Detta gör preparaten oanvändbara i en känslig miljö, eller under produktion i ett växthus som följer IPM. Min slutsats av litteraturstudiens är att fallgropsfällor för övervakning och viss reducering av populationen, och lockbetesstationer med insekticider i gelformulering är rätt metod mot P. surinamensis och för en känslig miljö. Framtida forskning kring bekämpningsmetoder mot P. surinamensis är relevant då denna litteraturstudie visar att det i stor utsträckning saknas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)