Svenska läroböcker och EU – en kärlekshistoria? Värderingar om EU i två svenska läroböcker i samhällskunskap före och efter medlemskapet

Sammanfattning: Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 – långt efter de flesta välfärdsstaterna i Europa. Åsikterna om vart EU-samarbetet bör leda är många gånger starka, vilket bl.a. kan ha satt sin prägel på vilka värderingar om EU som har förmedlats i läroböcker i samhällskunskap. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i två svenska läroböcker i samhällskunskap – en skriven före och en efter det svenska EU-medlemskapet – undersöka vilka värderingar av EU som därigenom har förmedlats och på vilket sätt dessa värderingar har förändrats. Metod: Med en kvalitativ textanalys och komparativ analys undersöks två svenska läroböcker i samhällskunskap, en från 1982 och en från 2007, med hjälp av ett frågeschema. Resultat: Läroboken från 1982 har ett mer kritiskt förhållningssätt gentemot EU (EG) och förmedlar framförallt negativa värderingar om EU än läroboken från 2007 som visar en positiv inställning till EU och som även uppmuntrar till ett fördjupat samarbete med organisationen. Båda läroböckerna talar därmed framförallt för en bestämd syn på EU (EG) och presentationen av ämnet förfaller därför ensidig