En studie av frågorna som ställts i SVT:s slutdebatter under 2000-talet utifrån sak- och spelgestaltning. : Sak- och spelgestaltning - har gestaltningen förändrats i SVT

Sammanfattning: Syfte och problemformulering: Syftet med vår studie är att undersöka om programledarnas frågor i SVT:s slutdebatter under 2000-talet har förändrats över tid i förhållande till sak- och spelgestaltning.      Syfte och problemformulering: Syftet med vår studie är att undersöka om programledarnas frågor i SVT:s slutdebatter under 2000-talet har förändrats över tid i förhållande till sak- och spelgestaltning.                         ●  Hur stor är skillnaden mellan gestaltningssätten från 2002 och framåt i slutdebatterna?                         ●  Hur ser fördelningen ut av de olika gestaltningsfrågorna mellan partiledarna i 
slutdebatterna?                         ●  Hur väl håller sig SVT till sitt uppdrag när det gäller folkbildningsambitioner, 
opartiskhet och saklighet när det kommer till frågorna som ställts av programledarna i slutdebatterna? 
Genom en kvantitativ studie med kvalitativa inslag har vi studerat hur frågorna som programledarna ställer i SVT:s slutdebatter 2002, 2006, 2010, 2014 och 2018 har gestaltats utifrån sak- och spelgestaltning. Vi har även studerat hur antalet frågor fördelas över partierna i varje debatt. Det har sedan ställts mot SVT:s uppdrag som bland annat handlar om att vara opartiska och sakliga. Vi har kommit fram till att det är antalet neutrala frågor, det vill säga de som inte tillhör varken sak- eller spelgestaltning, som är den klart mest förekommande. Därefter är Sakgestaltande frågor alltid vanligare än spelgestaltande. Vi har även kommit fram till att SVT håller sig till att vara opartiska, sakliga och de uppnår även sin folkbildningsambition i frågorna de ställer till partiledarna.