Närståendes upplevelser av palliativ sedering

Sammanfattning: BAKGRUND: Palliativ vård är den vårdform som inte syftar till att bota patienten utan att istället lindra symtom. Enligt svenska riktlinjer skall sjuksköterskan inom palliativ vård strukturera arbetet utifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, kommunikation samt närstående. En behandlingsform inom palliativ vård är palliativ sedering och används när patienten upplever svårbehandlade symptom som gör att patienten utstår lidande. Behandlingen utgår från att sänka patientens medvetandenivå tills symtomen är under kontroll och kan även användas kontinuerligt till livets slut. Denna behandlingsform är omdebatterad samt innehåller element av moraliska och etiska frågeställningar både för sjuksköterskan och för närstående. Närstående skall bjudas in att delta i omvårdnaden av dessa patienter och är därför en utsatt grupp som sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd. SYFTE: Kartlägga närståendes upplevelser av palliativ sedering utifrån de fyra hörnstenarna. METOD: Detta är en litteraturöversikt i syfte att sammanfatta det rådande forskningsläget kring närståendes upplevelser av palliativ sedering. En strukturerad informationssökning genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Sökningen resulterade i 11 artiklar. RESULTAT: Närståendes upplevelser kategoriserades tematiskt utifrån de fyra hörnstenarna. Dessa teman inkluderade följande subteman: patientens och närståendes lidande, initiering av behandlingen, beslutsfattande, omvårdnad vid sederingsprocessen, information, patientens vilja, möjlighet att ta avsked, närståendes känslor, upplevelse av sedering samt eutanasi. Det framkom att närstående kan ha varierande upplevelser samt känslor kring denna behandling. SLUTSATS: Närståendes upplevelser har inte fått stor belysning genom forskningen. Deras upplevelser är en viktig aspekt att ta hänsyn till som sjuksköterska för att kunna ge dem de stöd de behöver under behandlingen. Många närstående upplevde en tillfredställelse med behandling efter att de fått information om den eller sett hur patientens lidande minskat under behandlingen. Det är därför av stor vikt att vidare forskning genomförs för att kunna erbjuda närstående de stöd de är berättigade till.