Drog- och alkoholtester och arbetstagares integritet i svensk arbetsrätt En normativ analys utifrån Det marknadsfunktionella grundmönstret och Skydd för etablerad position

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar gällande rätt avseende drog- och alkoholtester och arbetstagares integritet i svensk arbetsrätt samt lagförslaget om integritetsskydd i arbetslivet vari tillåtligheten av drog- och alkoholtester regleras särskilt. Tillåtligheten av drog- och alkoholtester och arbetstagares anställningsskydd och integritet analyseras även utifrån teorin om normativa grundmönster och Det marknadsfunktionella grundmönstret och Skydd för etablerad position. Integritetsfrågor inom arbetsrättens område har under senare år fått ökad aktualitet. En orsak till detta är att Sverige 1995 inkorporerade Europakonventionen såsom lag. Europadomstolen har genom sin praxis i förhållande till artikel 8 EKMR slagit fast att rätten till personlig integritet är en mänsklig rättighet, även på arbetsrättens område. På den offentliga sektorn utgår frågan om drog- och alkoholtester från regeringsformen 2 kap 6 § och 30 § lagen om offentlig anställning när arbetsgivaren uppträder i egenskap av det allmänna. Då arbetsgivare uppträder såsom enskild aktualiseras arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Detta motsvaras av gällande rättsläge på den privata sektorn. På den privata sektorn saknas lagregler om drog- och alkoholtester. Här har arbetsledningsrätten såsom en allmän rättsgrundsats betydelse. Arbetsdomstolen har haft en rättsskapande funktion för frågan om tillåtligheten av drog- och alkoholtester. I sina domar rörande testning har Arbetsdomstolen gjort en avvägning mellan arbetsgivarens intresse att företa testning och arbetstagarens intresse att skydda sin personliga integritet. På detta sätt har arbetsledningsrätten prövats mot god sed på arbetsmarknaden. En vägran från arbetstagarens sida att medverka till testning kan aktualisera en uppsägning på grund av personliga skäl i enlighet med 7 § LAS. I lagförslaget om integritetsskydd i arbetslivet föreslås en gemensam reglering rörande drog- och alkoholtester för offentlig och privat sektor. Lagen innebär att rättspraxis för området kodifieras och att proportionalitetsprincipen för tillåtligheten av drog- och alkoholtester slås fast. På detta sätt ökar förutsebarheten för tillåtligheten av testning. Lagen görs i stort tvingande. Arbetsmarknadens parter ges möjlighet genom kollektivavtal att överenskomma om testning för andra ändamål än de i lagen angivna. På den privata sektorn av arbetsmarknaden dominerar Det marknadsfunktionella grundmönstret i fråga om testning. Inflytandet av Skydd för etablerad position är större på den offentliga sektorn genom 30 § LOA. Rättspraxis för privat sektor rörande testning i förening med Europadomstolens domar rörande integritetskänsliga åtgärder på arbetsrättens område har lett till lagförslaget om integritetsskydd i arbetslivet. På detta sätt kan ses att Skydd för etablerad position i högre grad tilldrar sig den rättsliga regleringen. Genom en gemensam reglering för privat och offentlig sektor ökar inflytandet av Det marknadsfunktionella grundmönstret i förhållande till 30 § LOA.