Svenskundervisningens artefakter

Sammanfattning: Den här studien tar upp vilka artefakter som används samt på vilket sätt dessa används isvenskundervisning i högstadiet på tre utvalda skolor i en stad i södra Skåne. Genomobservationer av nio svensklektioner och genom intervjuer med fem undervisande lärare isvenska har en kvalitativ studie genomförts med syftet att undersöka och förstå olikaklassrumsmiljöer när det gäller tillgängligheten och användningen av artefakter isvenskundervisningen. För att analysera resultatet har det sociokulturella perspektivet använts.Studiens resultat visar att det inte finns någon typisk ämnesrelaterad artefakt till svenskämnet. Datorn är dock den artefakt som tar störst plats i de svenskklassrum som jag observerade. För att datorn ska vara medierande krävs att eleverna och läraren kan hantera dess funktioner, vilket ibland blev en utmaning. Varierande undervisningsmaterial spelar stor roll för elevers lärande, men det är främst lärarens roll som väger tyngst för lärande i ett svenskklassrum, vilket visade sig mer tydligt i analysen av observationerna än ute på fältet. Hörlurar och laddare är två av de artefakter där tillgängligheten visade sig vara avgörande vid olika former av medierande inlärning under mina observationer. Studiens resultat talar emot en del av den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar att tillgängligheten och synliggörandet av artefakterna inte utgör några utmaningar för eleverna på skolorna som jag observerade, utan snarare att avsaknaden av artefakter på några skolor skapar utmanande situationer för möjligheten till fortsatt lärande, där avsaknaden av laddare är ett exempel på detta.